När en person tvingas ligga fastspänd längre än fyra timmar måste en läkare rapportera in det till Inspektionen för vård och omsorg (IVO), i en så kallad underrättelse. På underrättelsen ska klart framgå vad den omedelbara faran bestod i och varför man inte kunde lösa situationen på ett mindre ingripande sätt.
Det måste också framgå att och när en beslutande läkare har gjort en personlig undersökning, när bältestiden överskridit fyra timmar, och igen när bältningen överskridit 72 timmar.
Inte gjorts någon läkarundersökning
Under 2017 kom drygt 600 underrättelser om bältesläggning längre än fyra timmar in till IVO. I dem finns en rad brister.
I drygt 60 av dessa bältningar har det enligt underrättelserna inte skett någon läkarundersökning alls, eller så har läkarundersökningen gjorts senare än vad lagen tillåter. Ibland först nästan ett dygn senare.
I några underrättelser har läkare i förväg beslutat att patienterna ska ligga bältade ett visst antal timmar och i några har man gjort läkarbedömningen över telefon, vilket bryter mot lagen.
– Lagen är ju tydlig med att en fortlöpande bedömning av patienterna ska ske under tiden som patienten är fastspänd. Så att det är ju allvarligt om man inte gör det, säger Gunnar Hägglund, inspektör på IVO.
Bedömningen kopierades
Det här är exempel på rena lag- och regelbrott. Men det finns också andra bedömningar som hamnar på gränsen för vad som kan anses vara tillåtet.
I ett tiotal av underrättelserna framgår att patienterna sover, men får fortsätta ligga bältade. De bedöms alltså ändå utgöra en omedelbar fara för sig själva eller någon annan.
En enda patient har bältats långvarigt över 130 gånger mellan januari och december. Vid varje tillfälle ska en ny individuell bedömning göras. Men i det här fallet återkommer gång på gång en till stora delar kopierad, identisk bedömning.
Startade flera ärenden
All den här informationen hamnar hos Inspektionen för vård och omsorg. Förra året startade myndigheten flera tillsynsärenden mot kliniker, med anledning av underrättelserna.
Och i några fall har man begärt kompletterande uppgifter.
– Ibland så ser vi också att det är sådana brister att vi får öppna ett egeninitierat ärende för att närmare granska just en specifik händelse eller en specifik vårdgivare, där det har varit upprepade brister, säger Gunnar Hägglund på IVO.
”Skäl att begära in komplettering”
I en del fall har IVO dock inte gjort något alls. Enligt IVO själva har man vissa gånger bedömt att uppföljning inte är nödvändig, men ibland har man helt enkelt missat att följa upp.
– Ja, vi kan se att det kan ha funnits skäl att ha gjort en annorlunda uppföljning, att ha följt upp genom att begära in kompletteringar. Däremot kan vi inte idag spåra att vi har gjort det i just de här fallen. När vi är riktigt självkritiska så kan vi se att här kan det ha funnits skäl att begära in komplettering, säger Gunnar Hägglund.
Uppdrag gransknings reportage Fastspänd sändes klockan 20 i SVT1 och SVT Play onsdagen den 4 april 2018.