Mat och inte minst kött har en särställning i svensk klimatpolitik. Sedan länge har vi koldioxidskatt och energiskatt på bensin och diesel – och bilarnas utsläpp minskar. Utsläppen från svenskarnas bostäder har minskat ännu mer efter skatter på olja, energi, och subventioner till tilläggsisolering eller fjärrvärme.
Men på maten och köttet, finns varken skatter eller styrmedel, och där orsakar vi mer och mer utsläpp.
Riksdagspartierna säger nej
Maten står för 25 procent av svenskarnas totala utsläpp enligt jordbruksverket. Samma myndighet förordade därför 2013 en ”koldioxidskatt i konsumentledet” på kött, som en av flera viktiga metoder för att få svenskar att äta mindre kött.
En rapport från Naturvårdsverket och många forskare har haft liknande förslag för att klara klimatet. I första hand skatt på nötkött, men man talar också om styrmedel eller klimatskatt på mejeriprodukter – mjölk och ost.
Men bland riksdagspartierna får de inget medhåll. I SVT:s enkät till partierna syns en ovanlig samstämmighet i synen på just köttskatt. Alla svarar blankt nej.
Många klimatpolitiker säger att svenskarna gärna får köpa mindre utländskt kött, och ofta lägger de till att det svenska köttet ger så mycket mindre klimatutsläpp.
– Problemet med en köttskatt är att det köttet som skulle drabbas mest är det svenska som är det allra mest miljövänliga, säger centerns klimatpolitiske talesperson Rickard Nordin.
Svenskt kött inte bättre
Men jordbruksverket menar att när det gäller klimatpåverkan så finns inget vetenskapligt stöd för att svenskt kött skulle vara väsentligt bättre än allt importerat. Utsläppen från produktionen i de vanligaste importländerna Danmark (mjölk, griskött och kyckling) och Irland (nötkött och lamm) är i nivå med dem från motsvarande svensk produktion.
Däremot finns andra miljöargument, som biologisk mångfald där vissa beteshagar kan vara viktiga.
Socialdemokraternas klimatpolitiska talesperson Hanna Westerén avfärdar tanken om köttskatt, för att kött är så olika.
– Köttskatt är tveksamt. Olika kött har olika utsläpp, det är knepigt, jag tror hellre på konsumentinformation, säger hon till SVT.
Miljöpartiet vill inte heller ha köttskatt, men har drivit på för en antibiotikaskatt – en skatt på kött från djur som behandlats med mycket antibiotika.
Den kommer i praktiken främst drabba kött från södra Europa, och framför allt fläsk och fågel. Men forskarna vill helst se en köttskatt på nötkött. Ett kilo nötkött ger utsläpp motsvarande 20-40 kilo koldioxid. Fläskkött bara 5-8 kilo, och kyckling, 2-3 kilo. Allt enligt jordbruksverket.
Centern talar om bättre ursprungsmärkning på restaurangkött, och att göra biogas av matavfall. Socialdemokraterna talar om offentlig upphandling, där man kan minska inköpen av utländskt kött.
Vänsterpartiet är det parti som formulerat det tydligaste kravet på minskad köttkonsumtion. Partiet har preciserat ett mål om 25 procent minskning till 2025 men föreslår inga ekonomiska styrmedel för att nå dit.
”Känsligt för oss politiker”
Jordbruksverket menar att klimatpåverkan från maten måste minska med 75–80 procent. En mindre del kan nås med klimatsmartare livsmedelsproduktion. Men den största delen av detta måste tas på ”ändrad livsstil”. Ändrade matvanor alltså.
Moderaternas klimatpolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard lyfter en något som delvis kan förklara att köttet är den stora klimatpåverkare som fortfarande undsluppit skatter och pålagor:
– Det är lite mer känsligt för oss politiker att lägga oss i, och ha synpunkter på mat och på vad människor stoppar i sig.