Försvarsuppgörelsen mellan S, MP, C och L som försvarsminister Peter Hultqvist (S) presenterade på fredagen innebär att försvaret får fem miljarder kronor årligen från 2022 fram till 2025. Det motsvarar en budget för det militära försvaret på 84 miljarder 2025.
Många frågade sig då hur det skulle betalas, och vid en presskonferens på lördagen bekräftar regeringen att satsningen ska delfinansieras genom en bankskatt.
– Vi har kommit långt i arbetat på finansdepartementet med hur en sådan bankskatt ska se ut, och tanken är då att den ska ge 5 miljarder till 2022, säger finansminister Magdalena Andersson (S).
”Kan bidra mer”
Vilka är det då som kommer att påverkas av skatten?
– Det är klart att de stora bankerna kommer att träffas av den men också en del andra aktörer som finns på finansmarknaden, säger Andersson till SVT.
– Det här är en sektor som gör stora vinster i dag och som fått ta del av bolagsskattesänkningar och vår bedömning är att att de kan bidra mer till det gemensamma.
Hon säger att Finansdepartementet har kommit långt i arbetet men att alla detaljer inte är klara, och att hon återkommer i frågan.
– Vår bedömning är att bankerna kan bidra mer till samhället än vad de gör i dag. Vi behövde hitta en finansiering av försvaret, och så klart för mig som socialdemokrat var det ett av våra vallöften så jag tycker att det är väldigt bra att vi kan genomföra detta under mandatperioden, säger Andersson.
Hultqvist: ”Mycket återstår”
Den nya budgeten ger alltså ett rejält tillskott, men partierna har innan lördagen inte velat berätta varifrån pengarna ska tas. Under fredagskvällen förekom obekräftade uppgifter om att en del av finansieringen ska komma från just en bankskatt.
Pengarna ska användas till att rusta upp försvaret, framför allt när det gäller markstridskrafter. Antalet försvarsanställda ska öka, från dagens 60 000 personer till 90 000 inklusive hemvärn och civilanställda.
Försvarsminister Peter Hultqvist säger vid presskonferensen att den nuvarande upprustningen av försvaret är den ”största förstärkningen på decennier”.
– Vi har ett bättre och starkare försvar i dag än 2014, men mycket återstår att göra, säger han.
Fakta: Försvarsberedningens förslag
Uppgörelsen innebär att S, MP, C och L kommit överens om huvuddragen för försvarsbudgeten. Under nästa år ska en försvarspolitisk proposition läggas fram av regeringen.
Här är huvuddragen som ligger till grund för uppgörelsen:
En ny krigsorganisation från 2021
Tre mekaniserade brigader
En reducerad motoriserad brigad
En mekaniserad bataljon på Gotland
Nya specialförband
Återinförande av divisionsledning
Organisationen öka från 60 000 till 90 000 personer. Där ingår hemvärn och civilanställda.
Antalet värnpliktiga ökas från 4 000 till 8 000 år 2024
Fler krigsflygbaser
Större basorganisation
Två regementen återinrättas i Arvidsjaur och Göteborg
Två nya regementen för utbildning av territoriella förband
Artilleriutbildning etableras i Kristinehamn
Luftstridsskolan i Uppsala görs om till flygflottilj
Fler vapensystem och mer materiel
Gamla Gripenplan av C/D-modell behålls efter 2030
Samtliga stridsfordon och stridsvagnar uppgraderas
48 artilleripjäser av typ Archer anskaffas
Nytt artilleri till de tre brigaderna
Ett enkelt buret luftvärnssystem anskaffas
Äldre luftvärnssystem tas fram ur förråden
Marinens fartyg uppgraderas med robotluftvärn
Nya sjömålsrobotar till nuvarande fem korvetter
Stärkt ubåtsjaktförmåga hos marinhelikoptrar
Kvalificerade amfibieförband på Västkusten
Stridsflyget får robotar för markmål på långt avstånd
Nya fordon, båtar granatkastare och pansarvärnsvapen till hemvärnet
Ökade transportresurser för försvaret
Källa: Försvarsberedningen
(TT)