Sverige har haft organiserade screeningprogram mot livmoderhalscancer, med regelbundna gynekologiska cellprovskontroller, sedan 1960-talet, vilket har bidragit till en kraftig minskning av cancerfall. Men de senaste fem åren har antalet ökat och i delar av landet är livmoderhalscancer lika vanligt som innan screeningen infördes – för över 50 år sedan.
Till följd av coronaviruset har flera regioner nu valt att pausa sina cellprovtagningar.
– Det är av två skäl. Det ena är att när man genomför screening bjuder man in ett stort antal kvinnor till hälso- och sjukvården vilket kan medföra risk för smittspridning. Det andra handlar om att man kan hamna i ett läge där den personal som jobbar med screening kan tvingas prioriteras för vård av patienter med covid-19, säger Mattias Fredricson, enhetschef med ansvar för nationella riktlinjer och screening på Socialstyrelsen.
”Väldigt svår situation”
Myndigheten har kontaktats av ett tiotal regioner som efterfrågar hjälp, enligt honom.
– Vi upplever att regionerna verkligen tar ansvar under den här svåra situationen. Det är därför de har vänt sig till oss för att höra hur de ska prioritera i en väldigt svår situation. Vi arbetar nu tillsammans för att hitta en bra lösning.
För diskussioner om hemtest
En lösning som diskuteras är att erbjuda fler kvinnor hemtester, så att de kan testa sig för cellförändringar utan att besöka vården. Men ännu är inga beslut tagna.
– Jag kan inte säga när vi kommer att vara färdiga. Det kommer att krävas ändringar i våra föreskrifter men vi gör det så skyndsamt det bara går, säger Mattias Fredricson.
Kvinnor mellan 23–50 år erbjuds i dag provtagning vart tredje år, och därefter vart femte år. Varje år drabbas över 50 000 svenska kvinnor av cellförändringar i underlivet, orsakade av humant papillomvirus, HPV. 15 000 har så allvarliga förändringar att de måste få behandling, 550 kvinnor drabbas av livmoderhalscancer och 150 överlever inte sjukdomen.
Detta är HPV-virus
Humant papillomvirus är världens vanligaste sexuellt överförbara virus och en majoritet av befolkningen får HPV någon gång under livet, men ofta läker det ut av sig självt.
Viruset finns i över 100 varianter, varav de flesta är ofarliga. Men minst 14 virustyper kan orsaka cellförändringar som kan leda till cancer.
Varje år drabbas exempelvis över 50 000 svenska kvinnor av cellförändringar i underlivet. 15 000 har så allvarliga förändringar att de måste få behandling, 550 kvinnor drabbas av livmoderhalscancer och 150 överlever inte sjukdomen.
Viruset kan också orsaka andra mindre vanliga cancerformer hos både män och kvinnor. Det kan till exempel handla om cancer i mun, hals, vagina, penis och ändtarmsöppning.
Läkare och forskare är överens om att det bästa sättet att slippa de farligaste typerna av HPV är att vaccinera sig.
Vaccinet är som mest effektivt om man tar det innan man har haft sex första gången, men även de som redan haft sex minskar risken att drabbas av farliga cellförändringar om de vaccinerar sig.
Då vaccinet inte skyddar mot alla HPV-typer som kan orsaka cancer är det viktigt att gå på regelbundna provtagningar, där eventuella cellförändringar kan upptäckas.