Sverige har haft organiserade screeningprogram mot livmoderhalscancer, med regelbundna gynekologiska cellprovskontroller, sedan 1960-talet. Det har bidragit till en kraftig minskning av cancerfall, men de senaste fem åren har antalet som insjuknat ökat dramatiskt – med cirka 100 fall – till cirka 550 fall årligen.
Och ökningen fortsätter. Det visar färska siffror från 2018, som presenteras i en rapport från Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention.
– Den viktigaste orsaken till ökningen är att vi har sett en ökad risk för cancer trots att man har normalt cellprov. Det ser vi i synnerhet i regioner som inte följer Socialstyrelsens senaste riktlinjer om primär HPV-analys vid cellprov utan fortfarande arbetar efter det gamla sättet, säger Joakim Dillner, professor i infektionssjukdomar och ordförande för kvalitetsregistret.
Känsligheten vid analysen av cellprov har försämrats vid vissa laboratorier, vilket inneburit att man har bedömt fler prover som normala som inte var normala.
”Ojämlik vård inte acceptabelt”
Sedan 2015 rekommenderar Socialstyrelsen att kvinnor som är 30 år och äldre främst ska testas för humant papillomvirus, HPV, i sitt gynekologiska cellprov. Detta eftersom det är ett känsligare test, som kan hitta en ny grupp kvinnor, de med kvarstående HPV utan cellförändringar.
En granskning som SVT Nyheter har gjort visar dock att endast 13 av landets 21 regioner följer rekommendationerna.
– Om jag var kvinna över 30 och bosatt i en av de regioner som inte infört primär HPV-analys skulle jag fråga de politiskt ansvariga varför det är på detta vis. Det är inte acceptabelt att man ska ha sämre skydd än de i andra delar av landet, säger Joakim Dillner.
Vill se nationell samordning
I många regioner är livmoderhalscancer nu lika vanligt som innan screeningen infördes för över 50 år sedan, enligt den nya rapporten. Joakim Dillner anser att den negativa trenden bara kan vändas genom en nationell samordning.
– Det gick så långsamt när det var dags för förändring, vilket ledde till ojämlik vård. Även om regionerna tar krafttag om hela processen ger en nationell samordning möjlighet till ett förbättringsarbete där alla är med samtidigt.
Socialstyrelsen utreder screeningen
Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera screeningprogrammet för livmoderhalscancer. Utredningen ska vara klar i juni 2020, men Joakim Dillner tycker att det går för långsamt.
– Jag känner mig lite oroad. För varje år som går är det kvinnor som i onödan får livmoderhalscancer. Det här är tredje året i rad som vi påpekar att det här är ett jätteproblem, men det är ganska begränsade åtgärder.
Detta är HPV-virus
Humant papillomvirus är världens vanligaste sexuellt överförbara virus och en majoritet av befolkningen får HPV någon gång under livet, men ofta läker det ut av sig självt.
Viruset finns i över 100 varianter, varav de flesta är ofarliga. Men minst 14 virustyper kan orsaka cellförändringar som kan leda till cancer.
Varje år drabbas exempelvis över 50 000 svenska kvinnor av cellförändringar i underlivet. 15 000 har så allvarliga förändringar att de måste få behandling, 550 kvinnor drabbas av livmoderhalscancer och 150 överlever inte sjukdomen.
Viruset kan också orsaka andra mindre vanliga cancerformer hos både män och kvinnor. Det kan till exempel handla om cancer i mun, hals, vagina, penis och ändtarmsöppning.
Läkare och forskare är överens om att det bästa sättet att slippa de farligaste typerna av HPV är att vaccinera sig.
Vaccinet är som mest effektivt om man tar det innan man har haft sex första gången, men även de som redan haft sex minskar risken att drabbas av farliga cellförändringar om de vaccinerar sig.
Då vaccinet inte skyddar mot alla HPV-typer som kan orsaka cancer är det viktigt att gå på regelbundna provtagningar, där eventuella cellförändringar kan upptäckas.