Försvarsmakten skriver i budgetunderlaget för 2019 att de behöver utökade ekonomiska anslag om 3 miljarder kronor från och med 2019, ytterligare 2 miljarder från och med 2020 och därefter ytterligare 5 miljarder från och med 2021.
Den faktiska ökningen blir i så fall 18 miljarder i förhållande till nuvarande budget.
Beslutet bör fattas så tidigt som möjligt för att åtgärder kan inledas 2018, anser Försvarsmakten.
”Oförutsägbarhet och osäkerhet”
Enligt Försvarsmakten har de ekonomiska tillskott som tillförst sedan 2016 ökat förmågan, men Försvarsmakten säger samtidigt att det löser inte alla utmaningar. Det handlar om ett försämrat säkerhetsläge, minskad köpkraft, ökade kostnader för underhåll som har begränsat tillväxten av förmågan, enligt Försvarsmakten.
– Det är en situation som präglas av oförutsägbarhet och det är den här osäkerheten som sätter nivån, sade överbefälhavaren Micael Bydén på pressträffen.
– Det verkliga behovet är det vi redovisat. Då är vi tillbaks på den krigsdugligheten vi hade till 2020, sade Försvarsmaktens generaldirektör Peter Sandwall
Förmåga stannar av
Med den nuvarande planeringen kommer tillväxten av förmågan att stanna av före 2020 och därefter ge vika, skriver Försvarsmakten i budgetunderlaget, och anser att den vikande trenden blir tydligare än i det tidigare underlaget.
Det handlar i så fall om att minska på övningar, underhåll och att senarelägga investeringar av försvarsmateriel.
– Vi reducerar vissa system, men vi avvecklar dem inte, sade Micael Bydén på pressträffen.
Regeringen har tidigare skjutit till totalt 8.1 miljarder kronor extra till totalförsvaret fram till 2020. Det handlar om 2,7 miljarder per år. Beslutet fattades i augusti 2017.
Dubbelt så stort
Enligt Försvarsmaktens tidigare redovisade perspektivstudie behöver försvarsbudgeten öka från dagens 53 miljarder kronor till 75-85 miljarder kronor år 2025.
2035 bör budgeten uppgå till 115 miljarder kronor. Krigsorganisationen bör öka från dagens 50.000 personer till 120.000 personer, enligt den tidigare presenterade perspektivstudien.
Enligt perspektivstudien behöver försvaret bland annat fyra brigader, ett jägarregemente, 24 ytstridsfartyg, sex ubåtar, åtta flygdivisioner och 120 Gripenflygplan.
Studien, som formellt kallas perspektivstudien, kommer vart femte år och är ett viktigt underlag för riksdagens nästa försvarsbeslut 2020 om den försvarspolitiska inriktningen för 2021–2025. Den presenterades 22 februari.
Rättelse: I en tidigare version uppgavs felaktiga siffror