Sänkta skatter
- Regeringen och Sverigedemokraterna planerar att sänka skatten på arbete och pension nästa år, med fokus på att gynna låg- och medelinkomsttagare. Skattesänkningarna innebär att alla som tjänar över 16 000 kronor i månaden får i genomsnitt 2 600 kronor mer per år, medan pensionärer får en genomsnittlig skattesänkning på 1 400 kronor per år.
- Man föreslår även skattefrihet för de första 150 000 kronorna på ISK-konton, vilket höjs till 300 000 kronor år 2026.
- Totalt kostar dessa åtgärder staten nästan 18 miljarder kronor. Socialdemokraterna kritiserar förslagen och menar att de främst gynnar höginkomsttagare.
Javascript är avstängt
Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Tandvård
- Regeringen och Sverigedemokraterna planerar att förstärka högkostnadsskyddet för tandvård för personer över 67 år, vilket kommer att göra tandläkarbesök betydligt billigare för äldre.
- Reformen, som är den största på över 20 år, avsätter 3,4 miljarder kronor från och med 1 januari 2026 och kommer att likna högkostnadsskyddet i övrig vård.
- För att finansiera detta tas den avgiftsfria tandvården för unga mellan 19 och 23 år bort, men dessa unga kommer istället att få ett fördubblat tandvårdsstöd. Socialminister Jakob Forssmed (KD) betonar att reformen är nödvändig för att rikta resurserna dit behovet är störst, särskilt för äldre med sämre munhälsa.
Javascript är avstängt
Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Vården
- Regeringen planerar att stärka vården med två miljarder kronor i riktade bidrag och ytterligare en miljard för att korta vårdköerna 2025. Målet är att öka antalet vårdplatser och vårdkapaciteten. Trots att inflationen har fallit, föreslås ett sektorsbidrag på två miljarder för att hjälpa regionerna att återhämta sig ekonomiskt.
- Tidigare i år fick regionerna nio miljarder i tillfälliga tillskott. Dessutom föreslås 100 miljoner kronor för att etablera en nationell vårdförmedling. Oppositionen har kritiserat regeringens satsningar och kallat dem för otillräckliga.
Reduktionsplikten
- Tidöpartierna höjer reduktionsplikten från 6 till 10 procent och sänker samtidigt skatten på drivmedel, vilket enligt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) ska öka inblandningen av biobränslen utan att höja priserna vid pump. Drivmedelsleverantörer får nu också inkludera el från laddstationer i sina utsläppsreduktioner.
- Förslaget kritiseras av Miljöpartiet och Centerpartiet som anser att det inte är tillräckligt för att möta klimatmålen och kallar det för vilseledande och en klimatbluff. Pourmokhtari hävdar dock att den nya reduktionsplikten kommer att minska utsläppen med drygt 2,5 miljoner ton fram till 2030 och hjälpa Sverige att uppfylla sina klimatåtaganden gentemot EU.
Javascript är avstängt
Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Flygskatten
- Regeringen och Sverigedemokraterna avskaffar flygskatten från 1 juli 2025, vilket förväntas sänka biljettpriserna med 80 kronor inom Europa och 325 kronor utanför. Skatten, införd 2018 för att minska flygets klimatpåverkan, anses ha påverkat Sveriges konkurrenskraft negativt.
- Beslutet kan leda till ökat flygande och därmed ökade utsläpp, men regeringen menar att den totala budgeten kommer att minska klimatutsläppen. Beslutet har orsakat motsättningar, särskilt mellan SD och L, där klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari tidigare uttryckt att hon föredrar samarbete med EU:s klimatpolitik.
Javascript är avstängt
Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Vindkraft
- Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår en miljard kronor i höstbudgeten för att stödja landbaserad vindkraft och främja grön omställning. För 2025 föreslås ytterligare en miljard för ”kraftlyftet”, som inkluderar ersättning till kommuner för vindkraftsutbyggnad och stöd till kärnkraftsprojekt.
- Kommunerna ska få stöd motsvarande intäkterna från fastighetsskatten på vindkraft för att öka incitamenten att bygga nya och godkänna befintliga vindkraftverk. Dessutom planeras investeringar i kärnkraft, med 340 miljoner kronor till kommunerna 2025, stigande till 400 miljoner 2027, samt medel för att stärka forskning och utveckling inom kärnteknik och batterier.
Javascript är avstängt
Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Sis-hem
- Regeringen satsar nästan 700 miljoner kronor nästa år för att stärka den slutna vården på Sis-hem och förbättra vårdkedjan för placerade ungdomar. Dessutom föreslås 221 miljoner kronor för att avhjälpa brister i familjehem och stödboenden, samt 200 miljoner kronor för att kommunerna ska arbeta mer brottsförebyggande.
- Regeringen planerar även att investera 300 miljoner kronor i skolsociala team 2025 och fortsätta med samma belopp årligen fram till 2027. Ytterligare 50 miljoner kronor per år avsätts till familjerätter och våldsförebyggande rådgivning fram till 2028, och barnorganisationer får fortsatt stöd med 20 miljoner kronor per år. Målet är att bryta rekryteringen till kriminella gäng och stärka skyddet för barn och unga.
Civilförsvaret
- På fyra år vill regeringen fördubbla anslaget till civilförsvaret. Från och med 2028 ska 15 miljarder kronor per år läggas på det – i dag är samma siffra dryga 6 miljarder. Anslaget ska öka varje år och 2025 föreslås 8,5 miljarder kronor läggas på civilförsvaret.
- Man satsar framför allt på sex olika områden som man har identifierat som särskilt prioriterade. Dessa är: Sjukvård, transporter, livsmedelsförsörjning, energiförsörjning, skydd för civilbefolkningen, samt telekommunikationer och post.