Den nya regeringen har redan mött hård kritik för sin klimat- och miljöpolitik, som har granskats hårt från både miljörörelser, oppositionen och dömts ut av flera forskare. Bland annat för den sänkta reduktionsplikten, att man inte behöver blanda ut drivmedel med lika mycket mer miljövänligt biobränsle. Det har fått både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket att konstatera att Sverige troligtvis kommer att missa klimatmålen för 2030. Även Energimyndigheten avråder från kraftiga sänkningar om vi ska nå målen.
– Vissa åtgärder kommer ha kraftig effekt på klimatet, och då är reduktionsplikten en sån sak. Men om det inte funkar med verkligheten då kan man inte bara köra över folk och ösa på, säger Romina Pourmokhtari i Morgonstudion.
– Någonstans får man se hur vi kan bygga upp en klimatpolitik som folk och företag kan förverkliga.
Föreslår ökade anslag
På tisdag lägger regeringen fram sin höstbudget, som bland annat innehåller de tidigare aviserade förslagen om bibehållet reseavdrag och sänkt reduktionsplikt. Nu föreslår regeringen också en satsning på koldioxidinfångning genom en höjning av anslaget till Industriklivet, med 600 miljoner per år 2023-2025 samt en höjning av bemyndiganderamen. Detta för att ge mer stöd till projekt och investeringar.
– Vi satsar på teknik som vi ser kan bidra enormt mycket till att minska Sveriges utsläpp, säger Pourmokhtari.
”Låter som science fiction”
Sverige har som mål att nå nettonollutsläpp av växthusgaser i atmosfären senast 2045, och därefter ha negativa utsläpp. Enligt klimatministern gäller det att både minska utsläppen och ta bort koldioxid ur atmosfären genom CCS-teknik, så kallad Carbon Capture and Storage.
– Det låter lite som science fiction men det är faktiskt inte det, utan det finns enormt mycket innovation och teknik som sker som faktiskt kan se till att vi når klimatmålen, säger Romina Pourmokhtari.
SVT: Är det inte bättre att tänka att man inte ska släppa ut från början?
– Jo, men då gör man bara saken mindre dåligt och inte bättre. Så det är ganska lågt ställda mål, tycker jag.
Fakta: Mer om Industriklivet
Industriklivet är en långsiktig satsning som lanserades av den tidigare regeringen 2018, för att stödja omställningen och ge stöd till industrin och näringslivet.
Det är en del i klimatmålet som riksdagen har antagit, om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2045 och därefter uppnå negativa utsläpp.
Inom Industriklivet kan bidrag ges till förstudier, forsknings-, pilot- och demonstrationsprojekt och investeringar inom tre områden: processindustrins utsläpp av växthusgaser, negativa utsläpp och strategiskt viktiga insatser inom industriner.
För 2022 omfattar stödet totalt cirka 909 miljoner kronor. Den årliga budgeten beslutas i samband med budgetpropositionen.
Genom en aviserad höjning av anslaget till Industikrivet vill den nytillträdda regeringen nu satsa extra på tekniker för koldioxidinfångning. Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår även en bemyndiganderam på på 5 200 miljoner kronor för Industriklivet för åren 2024-2030.
Källa: Energimyndigheten och Regeringen
