Märkliga tips, stora brister i polis och åklagares arbete och ett högt medialt tryck på att lösa fallet. Det bidrog enligt Leif GW Persson till att skapa vad han kallar en av modern tids största rättsskandaler i Sverige.

– Man gjorde allt fel från början, säger han om utredningen av mordet på Catrine da Costa.

Tycker regeringen bör agera

Teet Härm och Thomas Allgén har tvingats leva med konsekvenserna av att ha pekats ut som skyldiga för att ha styckmördat Catrine da Costa på åttiotalet.

Eftersom de båda friades i rätten går det inte att överklaga, men GW, som ser staten som ytterst ansvarig för det som hänt, tycker att regeringen nu bör agera och att Teet Härm och Thomas Allgén bör få en ursäkt och skadestånd. Han pekar på att det går att göra som i fallet Kevin, där Arvika kommun bad om ursäkt till de mordutpekade bröderna.

– Det vore verkligen hög tid att man gjorde rätt för sig. Det här är ett rättsövergrepp som har förstört livet för två personer.

Vittnesmål kan ändra allt

En central del i åklagarens åtal kommer från Thomas Allgéns exfrus berättelser om att deras gemensamma tvååriga dotter bevittnat ett styckmord när hon varit tillsammans med pappan.

Barnet hade tillbringat ett antal timmar ensam med Thomas Allgén på pingstafton den 9 juni 1984 – och det var vid detta tillfälle som åklagaren misstänkte att mordet hade skett.

Men i polisens mordutredning finns uppgifter från en man som hävdar att han haft kontakt med Catrine da Costa efter pingsthelgen.

– Jag har talat med henne, jag tror att det var två gånger efter min födelsedag den tionde juni, säger vittnet i ett inspelat samtal.

”Efter det datumet?” frågar polisen och mannen försäkrar flera gånger att han är helt säker på sin sak.

Leif GW Persson menar att det här vittnesmålet i sig innebär att åklagarens teori faller.

– Då rasar hela gärningsbeskrivningen, säger han i Aktuellt.

Se alla tillgängliga avsnitt av granskningen Dokument inifrån: Det svenska styckmordet på SVT Play.