2023 gav regeringen i ett tilläggsdirektiv till friskoleutredningen en utredare i uppdrag att se över om det är lämpligt att endast juridiska personer med säte i Sverige eller i ett annat EU-land ska kunna äga förskolor och skolor.

Liberalerna, som håller riksmöte i helgen, meddelar nu att de vill gå längre än så och även utreda möjligheterna att förbjuda ägare med bas i annat EU-land.

– Vi ser att det kan finnas företag även inom EU som är beredda att påverka skolan, säger Johan Pehrson (L).

Han menar att friskolesystemet har blivit en arena där främmande makt kan påverka Sverige.

En av de myndigheter som undersökt riskerna med utländskt ägande i svensk skola är Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. 2022 fick de i uppdrag av Socialdemokraterna att utreda detta, och konstaterade senare i en rapport att det finns betydande säkerhetsrisker med utländskt ägande i svenska skolor, till exempel för att det ger utländska aktörer möjlighet att påverka elever i antidemokratiska syften.

Enligt FOI:s rapport är det dock framförallt utomeuropeiskt ägande och icke-demokratiska länder som pekas ut som en risk.

Utländskt ägande har ökat

Mellan år 2014 och år 2021 ökade det utländska ägandet i svensk skola med 70 procent, enligt en genomgång av Riksdagens utredningstjänst. Flera av de stora skolkoncernerna i Sverige, som till exempel Engelska Skolan och Academedia, har delvis utländska ägare.

Men exakt vilka skolor som skulle kunna omfattas, hur man ska definiera utländskt ägande och hur ett förbud skulle kunna se ut, är frågor som Johan Pehrson menar behöver utredas.

För att en utredning ska kunna tillsättas måste dock de andra Tidöpartierna vara med på tåget.

– Det är klart att det här gör man inte över en dag, men att se till att svensk skola är under svensk kontroll är centralt. Det är en säkerhetsfråga och en kunskapsfråga, säger han.