Naturgasledningen är den andra i sitt slag och är tänkt att läggas parallellt med den redan existerande Nord Stream 1, som går genom Östersjön från Ryssland till Tyskland.
Den nya gasledningen planeras att dras genom ryskt, finskt, danskt, svenskt och tyskt vatten och därför behövs också godkännande från samtliga länder inblandade. I januari i år gav Tyskland sitt godkännande, och i våras sa även Finland ja till Nord Stream 2.
Omdiskuterad ledning
Flera europeiska länder har sett säkerhetspolitiska problem med den nya gasledningen. Kritiken Handlar främst om att Nord Stream 1 och 2 ägs av Ryssland.
För Sveriges räkning handlar det om en ansökan från Ryssland avseende placering av två rörledningar i svensk ekonomisk zon i Östersjön, som man nu sagt ja till.
– Bolaget Gazprom får sex år på sig att avsluta arbetet som kommer att övervakas, säger Mikael Damberg (S) och fortsätter:
– Vi vill ändå understryka att Sveriges regering har en kritisk syn på projektet, men man har bedömt att Sverige som kust-stat inte kan säga nej. Vi har utgått från svensk och internationell lagstiftning.
Regeringen har tidigare uttalat sig och sagt att gasledningen påverkar Sveriges försvar.
Danskt veto
En ny lag i Danmark kan däremot ställa till det för Nord Stream 2. I november 2017 antog nämligen det danska folketinget en lag som möjliggör att lägga in ett veto för gasledningen på grund av säkerhets- eller utrikespolitiska skäl.
– Rörledningarna planeras gå genom danskt territorialhav där rättsläget är ett annat än i den ekonomiska zonen. Det är skillnaden mellan Danmark och Sverige, säger Damberg (S).
Rören på plats i Karlshamn
För att kunna bygga gasledningen behövs tillgång till hamnar kring Östersjön. Karlshamn har tackat ja och där kommer rören förvaras under tiden gasledningen byggs.
Kommunstyrelsens ordförande i Karlshamn, Per-Ola Mattsson, är på torsdagen inte överraskad över regeringens besked.
– Jag är inte förvånad att det blev ett ja. Men det påverkar inte vår ekonomi, för rören finns ju redan där, säger Per-Ola Mattsson (S).
Ekonomisk zon kontra territorium
Ekonomisk zon
Den ekonomiska zonen är en del av det internationella havsområdet. Det betyder att den ekonomiska zonen inte är en del av Sveriges territorium, utan utgör ett internationellt vattenområde i vilket Sverige, som kuststat, endast har sådana rättigheter eller skyldigheter som folkrätten ger en kuststat.
Regler om rätten att lägga rörledningar på en kuststats kontinentalsockel utanför territorialgränsen följer av FN:s havsrättskonvention, som i svensk rätt speglas i lagen om kontinentalsockeln.
Enligt nationell och internationell rätt kan Sverige som kuststat inte förhindra utläggning av en rörledning på svensk kontinentalsockel. Sverige kan dock i prövningen ställa sådana krav eller villkor som behövs för att möjliggöra (kuststatens):
– utforskning av kontinentalsockeln och utvinning av naturtillgångar
– för att begränsa och kontrollera föroreningar från rörledningar
– skydda möjligheten att använda och reparera redan befintliga undervattenskablar och rörledningar
Kuststaten måste också godkänna sträckningen av ledningen, alternativt anvisa förslag till andra dragningar.
Källa: Regeringen.