Nyligen granskade Skolinspektionen 30 rektorers arbete för att motverka för höga betyg på gymnasieskolor i Sverige. Alla fick sämsta möjliga omdöme. På Handelshögskolan i Stockholm tycker rektorn att problemet med “glädjebetyg” är så pass allvarligt att de överväger att införa antagningsprov.

Nu reagerar även regeringen och tillsätter en utredning som ska lämna förslag på hur betygssystemet kan förändras så att det bättre speglar elevers ämneskunskaper.

– Väldigt många elever får alldeles för höga betyg i förhållande till sina kunskaper, och vi ser att det gynnar dem när de söker sig vidare till högre utbildning och det är ju grunden väldigt orättvist, säger Lotta Edholm (L).

Ska man se tillsättningen av utredningen som ett underbetyg till lärarnas förmåga att sätta betyg?

– Verkligen inte. Lärarna ska det inte falla någon skugga över i det här utan det är framförallt ett politiskt problem, men också ett problem med att det finns förväntningar på att elever ska få väldigt höga betyg, säger Edholm.

Examensprov ska undersökas

Skolministern ser framförallt två förklaringar till att betygen inte alltid speglar elevens kunskap. Det ena är att elever och föräldrar försöker påverka betygssättningen. Det andra att det råder konkurrens om eleverna:

– Vi har ett system där det kan gynna en del skolor att ge högre betyg när man vill attrahera elever.

Till utredare har regeringen utsett nationalekonomen Magnus Henrekson. Han är kritisk till hur betygssystemet är utformat i dag:

– Vi har ett betygssystem som inte är objektivt. Betygskriterierna är så otydliga och det finns inget ankare som gör att en viss prestation bedöms precis likadant på alla ställen.

Henrekson satt fram till nyligen i styrelsen för friskolekoncernen Europaskolan, men avgick när han fick utredningsuppdraget. Nu ska han undersöka alternativa modeller för att sätta betyg, bland annat examensprov.

– Historiskt sett i Sverige hade vi ju det och det ska vi titta på. Hur fungerade det i Sverige längre tillbaka i tiden och är det gammalmodigt och oanvändbart i dag, eller finns det delar av det som vi skulle kunna plocka upp och modernisera.

Uppdraget ska redovisas senast den 21 februari 2025.