I augusti kunde SVT Nyheter berätta om hur överläkaren Katarina Strand Brodd vid flera tillfällen försökt att rädda livet på foster som aborterats sent.
– Ett foster som stöts ut i vecka 22 är i juridisk mening ett barn, och träffar jag ett akut sjukt barn så vill jag hjälpa det, sa hon då till SVT Nyheter.
Socialstyrelsen söker konsensus
Med anledning av debatten som följde kallade Socialstyrelsen i oktober till ett möte med de så kallade professionsförbunden: SFOG, Barnmorskeförbundet och Neonatalföreningen. Med på mötet var även representanter från Statens medicinsk-etiska råd.
Syftet var bland annat att nå konsensus om hur vården ska hantera sena aborter.
I måndags träffades representanter för Neonatalföreningen, Barnmorskeförbundet och SFOG återigen och en arbetsgrupp från de två senare tillsattes med uppdrag att ta fram riktlinjer som hela vården framöver kan enas kring.
Riktlinjerna väntas beröra såväl det medicinska omhändertagandet som vilken information som ges till patienten vid sena aborter.
– Vi hoppas få det färdigt i februari och då lämna över förslaget till Socialstyrelsen, säger Andreas Herbst.
”Patienters önskan bör respekteras”
I minnesanteckningar från mötet med Socialstyrelsen i oktober framgår att såväl SFOG som Barnmorskeförbundet uttryckt kritik mot att livsuppehållande åtgärder påbörjats efter sena aborter.
”Patienter som genomgått abort önskar inte, enligt SFOG, att livsuppehållande åtgärder sätts in och detta bör respekteras”, står det att läsa i Socialstyrelsens anteckningar från mötet.
Fakta: Det här gäller för abort i Sverige
I Sverige gäller fri abort fram till och med graviditetens 18:e vecka. Det är kvinnan som är gravid som själv har rätt att besluta om hon vill göra abort eller inte.
Har det gått mer än 18 veckor måste det finnas särskilda skäl att göra abort. Det är Rättsliga rådet vid Socialstyrelsen som bestämmer om sådana finns. Det kan handla om moderns ålder, psykiska problem, missbruksproblem eller skador på fostret. Beslutet grundar sig i läkar- och kuratorutredningar.