I början av december förra året fick en man i 40-årsåldern, med diabetes typ 1, genmodifierade celler transplanerade. Transplantationen genomfördes av ett forskarteam vid Uppsala universitet.
– Det är celler som producerar insulin, vi ville se om de skulle fortsätta göra det i patienten, säger Per-Ola Carlsson, som leder forskarteamet.
Och resultatet blev lyckat.
– I vanliga fall skulle immunsystemet stött bort cellerna efter någon vecka – men de fanns kvar och producerade insulin ännu efter fyra veckor, säger Per-Ola Carlsson
Hopp för framtiden
Ett eventuellt botemedel mot typ 1-diabetes ger hopp för många som lider av sjukdomen, bland annat för diabetessjuka Aline.
Forskningsprojektet vid Uppsala universitet befinner sig ännu i ett tidigt stadium, men Per-Ola Carlsson ser det inte som omöjligt att vi om tio, femton år kan ha ett botemedel mot sjukdomen.
– Det är förstås vår förhoppning att vi i förlängningen ska kunna erbjuda bot, säger han.
En längre uppföljning ska göras i den fortsatta studien och forskarna ska även injicera celler på ännu en försökspatient. Så småningom ska resultatet publiceras. Mikael Rydén, professor och överläkare samt chef för avdelningen för endokrinologi vid Karolinska institutet, tycker att studien är intressant.
– Men det är först när resultaten skickats in och granskats av externa experter och studien publicerats i en vetenskaplig tidskrift som man kan uttala sig om vad resultatet har för betydelse, säger han till SVT Uppsala.
DIABETES TYP 1
Kroppens egen insulinproduktion har helt upphört vid typ 1-diabetes och personer med denna sjukdom behandlas med insulin i form av injektioner.
Tidiga tecken på att man är drabbad brukar vara stora urinmängder, ökad törst och onormal trötthet, även viktnedgång kan förekomma.
Varför kroppens immunsystem förstör de egna insulinproducerande cellerna är oklart, många forskare tror att det beror på en kombination av ärftlighet och yttre faktorer.
Källa: Svenska diabetesförbundet