Under ett par timmar vart tredje år svarar 15-åringar på frågor inom områdena läsförståelse, matematik och naturvetenskap. I det första PISA-provet deltog 32 länder och ekonomier – i den senaste rundan, som presenteras i december, 72.

Enligt Pasi Sahlberg, professor i pedagogik från Finland, har de flesta länderna som deltar förändrat någonting inom sitt utbildningssystem på grund av PISA.

– Ofta betyder det att läroplaner, bedömningar och utbildningspolitik generellt förändras för att bli mer i linje med PISA, säger han.

PISA förändrade skolan i Norge

Bakom PISA står OECD – organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, och i en undersökning OECD själva gjorde för några år sedan svarade 31 av 37 deltagande länder och ekonomier att provet är viktigt eller mycket viktigt för landets utbildningspolitik. I Norge har PISA förändrat skolan och skoldebatten dramatiskt, säger Svein Sjöberg, professor vid Oslos universitet.

– Det skapar en ett handlingsutrymme för ändringar som man kanske ville göra ändå, och ofta handlar det om mer privatiseringar, fler prov och fokus på disciplin, säger han.

Rankingen öppnar för reformer

De länder och ekonomier som deltar i PISA rangordnas efter elevernas resultat. Finland har sedan början tillhört toppskiktet, medan Norge relativt stabilt legat runt snittet i OECD. Tyskland däremot fick en chock i den första undersökningen, vilket ledde till flera reformer, och landet har nu klättrat i rankingen. Sverige däremot, har som bekant gått åt andra hållet, och 2012 låg resultatet under genomsnittet för OECD i alla tre områden provet mäter.

Även Kerstin Martens, professor vid universitetet i Bremen, Tyskland, menar att resultaten rån PISA kan användas för att legitimera reformer man vill genomföra ändå. Men mest avgörande för reaktionen är hur väl resultatet stämmer med landets självbild.

– Om du förväntar dig bra resultat på PISA blir de besvikna om det inte blir så, som för Sverige för tre år sedan. Ni fick en chock, på samma sätt som Tyskland fick i den första PISA-undersökningen. Om du inte förväntar dig bra resultat, som USA, så har inte PISA så stor betydelse, säger hon.

”Rankingen är inte statistiskt meningsfull”

Samtidigt kan skillnaderna mellan länderna vara små. I undersökningen i matematik 2012 placerade sig Norge på plats 22 och Sverige på plats 28 av länderna som är med i OECD. Men skillnaden hade lika gärna kunnat vara större med Norge på plats 19 och Sverige på plats 32 eller marginell, med Norge på plats 25 och Sverige på plats 26.

Trots det får rankingen stor uppmärksamhet och flera länder, bland annat Danmark och Australien, har satt upp särskilda placeringsmål i PISA-rankingen. Men att arbeta mot ett sådant mål, menar Pasi Sahlberg kan snedvrida hela syftet med utbildningen och man riskerar att offra för mycket genom att försöka uppnå det. Och han ser rankingen som det största handikappet med PISA.

– Rankingen i PISA är inte riktigt statistiskt meningsfull. Om du vill skuldbelägga ditt eget utbildningssystem kan du välja hur man väljer att använda datan. Men man måste förstå att PISA är mycket mer än rankinglistor, säger han.

Begränsar synen på utbildning

I ett upprop 2014 protesterade forskare från hela världen mot den betydelse PISA fått och att provet begränsar synen på utbildning till det som OECD bedömer är viktigt att kunna i dagens samhälle.

– E:et i OECD står inte för ”education”, det står för ”economic”, säger Kerstin Martens. OECD har en syn på utbildning som en del av ”human capital” och att en bra utbildning är viktigt för ekonomin.

Svein Sjöberg var en av dem som skrev på uppropet. Enligt honom handlar det inte om att vara för eller emot jämförelser, utan det centrala är hur de används och att man vet vem som gör testet och vad avsikten med det är.

– Vi måste komma ihåg att PISA inte mäter skolkunskap. Det mäter det som OECD kommit fram till att vi ska lära oss i skolan i alla länder.

– Nu har det blivit en debatt om mål och mening med utbildningen. Men det är väl inte en förberedelse för en global ekonomi som är det primära målet med den svenska eller norska grundskolan? Det är ju att utveckla människor som har empati, som har solidaritet, som kan samarbete och som har en bred grund av kompetenser och kunskaper i olika ämnen, säger han.

Satt utbildning på agendan

Samtidigt ser Kerstin Martens klara fördelar med PISA. Förutom att provet gjort oss medvetna om värdet av utbildning och behovet av reformer, menar hon att PISA även satt fokus på andra områden inom skolan.

– Till exempel var det ingen som riktigt tog tag i skillnaderna i elevernas socioekonomiska bakgrund i många länder, inte minst i Tyskland. Så det har väckt en rad frågor som inte riktigt fanns i politikers, medias eller allmänhetens medvetande, säger hon.