Tina Rudolphson är bonde på Bjelkesta gård i Örsunda utanför Enköping. Hon tittar ut på åkrarna där höstsåddens gröna strån börjat titta upp. Bakom henne i hagen går ett dussin eller så långhåriga tjurar av skotsk höglandsboskap. I februari är det dags för slakt, kön till slakteriet är lång men det kan kanske finnas en lucka i november.

Inkomsten från köttet är ett välkommet tillskott i lantbruksföretagets kassa men det är spannmålsodling som är huvudinkomsten och i år har det inte gått bra, milt sagt. Sommarens extremväder med torka har satt sina spår på skörden av vete, korn, havre och ärter. Skörden är mindre än hälften jämfört med ett normalår.

−Jämfört med förra året är jag en halv miljon kronor back, säger Tina Rudolphson och fortsätter:

– Och förra året var inte direkt lysande heller.

Betydligt värre än befarat

Lantmännen gick ut med sin skördeprognos i juli och då var uppskattningen att det skulle bli den lägsta skörden på över 25 år.

– Nu när vi har facit i hand kan vi konstatera att det snarare är den sämsta skörden sedan slutet av 50-talet, säger Lantmännens spannmålschef Mikael Jeppsson.

Enligt lantbrukskooperativet Lantmännens bedömning uppgår hela Sveriges samlade skörd av spannmål, oljeväxter och baljväxter till 3,5 miljoner ton, nästan en halvering mot ett normalår.

Och det kommer att få konsekvenser för konsumenterna:

− En stor del av Sveriges livsmedelsproduktion drabbas av torkan och efter årets låga skörd är Sverige inte självförsörjande på basvaran spannmål. Även produktionen av mejeriprodukter, kött och öl påverkas negativt. Bristen på svenska råvaror kommer att leda till högre priser på livsmedel framöver, säger Mikael Jeppsson.

”Överlever inte utan banklån”

För många lantbruksföretag lurar konkursen runt hörnet, en redan ansträngd ekonomi har blivit ännu sämre. För Tina Rudolphsons del är banken räddningen.

– Jag kommer att ta ett banklån för att överleva, jag överlever inte utan banklån, säger Tina Rudolphson, bonde på Bjelkesta gård.