Polisen presenterade på fredagen nya siffror på dödsskjutningar: 2017 sköts 43 personer ihjäl i Sverige. Det här är en markant ökning sedan 2006, då 8 personer dödades.

I en rapport från 2016 intervjuade Brottsförebyggande rådet ett 60-tal poliser och gick igenom ungefär lika många underrättelserapporter om kriminella nätverk och grupperingar. Den bild poliserna gav var att det har blivit ett hårdare klimat i den kriminella miljön. Många av konflikterna som leder till skjutningar handlar om upplevda kränkningar mellan individer.

– De tar till skjutvapen för att inte visa sig svaga. Det har blivit så viktigt att bygga upp sitt kriminella rykte – sitt skrämselkapital – i den kriminella miljön. Tidigare kunde man låta kränkningar passera utan att ta till så grovt våld som i dag, säger Daniel Vesterhav, kriminolog på Brottsförebyggande rådet.

Blir en spiraleffekt

Skjutningarna utmynnar i en spiraleffekt. När någon tar till våld måste den andra personen svara för att inte framstå som svag och eftersom personerna ofta är del av ett kriminellt nätverk är de sällan ensamma.

Det gör att fler personer riskerar att träffas av skotten, och sedan blir de i sin tur kränkta och dras in i konflikten.

– Det som från början var en konflikt mellan två individer blir en konflikt mellan två nätverk.

Fler vapen i omlopp

Ytterligare en anledning till att det dödliga våldet med skjutvapen har ökat är att det i dag finns fler vapen i omlopp.

För 15 år sedan gjorde sig gärningsmannen vanligtvis av med vapnet efter att det använts, men i dag finns de kvar i de kriminella miljöerna.

– Vapnen försvinner egentligen bara om de går sönder eller beslagtas av polis.

LÄS MER: SVT Nyheter kartlägger ”dödspatrullen”