Sedan 1988 är det straffbart att bruka och inneha narkotika och innan lagen klubbades fanns en stor debatt om vilka fördelar och nackdelar en kriminalisering skulle kunna leda till.
Kriminaliseringen av konsumtionen ansågs bland annat viktig för att signalera ett avståndstagande mot narkotika från samhället, inte minst för att motverka att ungdomar skulle testa droger.
Samtidigt höjdes röster för att en kriminalisering av bruket skulle ”inverka negativt på den enskildes ambitioner och ansträngningar att söka vård för sitt missbruk” samt kräva stora polisiära resurser.
1993 kom också en straffskärpning och fängelse i högst sex månader infördes i straffskalan för brottet eget bruk.
Fler dör av droger
Sedan dess har dock den narkotikarelaterade dödligheten ökat och är dessutom hög i jämförelse med andra EU-länder, något som SKL lyfter fram som en av flera orsaker till att lagen bör utvärderas.
”Oavsett ståndpunkt gällande om det ska vara straffbart att bruka och inneha narkotika för eget bruk så behöver konsekvenserna av just den delen av narkotikastrafflagen belysas för att se om effekterna har blivit de som avsågs vid införandet”, heter det i SKL:s handlingsplan.
Mikael Malm är samordnare på SKL och presenterade nyligen organisationens förslag för politikerna i riksdagens socialutskott.
– Jag tror det finns en större politisk enighet kring detta än tidigare. Frågan har varit känslig och som politiker har det funnits en osäkerhet kring att lyfta de här frågorna och då framstå som en kritiker av Sveriges restriktiva narkotikapolitik. Men tiden kanske är mogen att se över narkotikalagstiftning nu.
”Inte legalisering”
Man är dock noga med att påpeka att det inte handlar om en legalisering av droger eller om att förändra Sveriges restriktiva narkotikapolitik.
– Vi vill inte ta ställning i frågan, men man behöver titta på det här. Har lagen utgjort något hinder för att folk ska söka hjälp. Det finns ett repressivt synsätt på personer i missbruk i och med att det är kriminellt att bruka och inneha narkotika. Med lagens utformning finns det en uppenbar risk att polisen lägger mer resurser på det egna bruket än på de stora bovarna och grövre narkotikabrott, säger Mikael Malm.
Norges omsvängning har påverkat
SKL menar också att en utvärdering bör innehålla en internationell utblick och Mikael Malm nämner bland annat Portugal, som var tidiga med att avkriminalisera narkotikabruk och flytta fokus och resurser från straff till vård. Han tror även att Norges omsvängning i frågan kan ha påverkat svenska politiker.
SKL:s handlingsplan mot missbruk och beroende som utvärderingsförslaget kommer från, tar också upp synen på missbruk och behovet av att minska stigmatiseringen av människor med beroendesjukdom.
– Vi vill förändra synen på missbruk och beroende eftersom det påverkar hur samhället tar hand om de här människorna. Människor som är beroende av detta ska inte straffas utan erbjudas vård och behandling, säger Mikael Malm.