De senaste dagarna har Socialstyrelsen undersökt och sammanställt forskning om vilka grupper i samhället som löper störst risk att bli allvarligt sjuka av coronaviruset. Syftet är delvis att kartlägga hur många som kan bli aktuella att få ekonomisk ersättning för att stanna hemma från jobbet för att undvika att smittas. Något beslut om sådan ekonomisk ersättning har ännu inte tagits.
Anhöriga till riskgrupper rekommenderas stanna hemma
I rapporten rekommenderar Socialstyrelsen inte bara att riskgrupperna stannar hemma, utan också de som bor i samma hushåll som någon som tillhör en riskgrupp, och som har ett jobb där det är svårt att följa Folkhälsomyndighetens råd för smittskydd.
Antalet personer som tillhör en riskgrupp uppskattas till omkring 200 000, däremot har man inte lyckats uppskatta hur många som yrkesarbetar och bor tillsammans med någon som tillhör en riskgrupp. I rapporten ger Socialstyrelsen också flera förslag på hur den som tillhör en riskgrupp ska kunna verifiera det mot Försäkringskassan, om ekonomisk ersättning skulle bli aktuell.
Fetma inkluderas som riskfaktor – men svårt att isolera orsakssamband
I Socialstyrelsens nya sammanställning räknas även de som har fetma som en grupp med förhöjd risk för allvarlig sjukdom. Med fetma avses här de personer som har ett BMI på 40 eller högre. Bedömningen är baserad på ett urval av den forskning som redan nu finns tillgänglig om hur coronaviruset påverkar olika grupper i samhället, men Socialstyrelsen gör i sin rapport också klart att det kan vara för tidigt för att slutligt fastslå exakt hur det ligger till.
Ett ytterligare problem som lyfts fram i rapporten är att det ännu är svårt att avgöra om det som iakttas är en samvariation eller ett orsakssamband. Det är alltså tydligt att till exempel personer med fetma drabbas hårdare av coronaviruset – men det är inte tydligt om det beror på att de har fetma. Socialstyrelsen skriver att bedömningen ”bygger på det aktuella kunskapsläget och kommer att behöva omprövas och utvecklas fortlöpande.”
Riskgrupper enligt Socialstyrelsen
Här kan du läsa hela rapporten från socialstyrelsen
• Ålder 70 år och däröver
• Aktiv cancersjukdom
• Pågående eller nyligen avslutad behandling för cancersjukdom (utom hormonell adjuvant behandling)
• Samtidig förekomst av mer än en av diagnoserna hjärt-kärlsjukdom (kärlkramp, hjärtsvikt, stroke), hypertoni, diabetes med komplikationer, kronisk njursjukdom och njursvikt, kronisk lungsjukdom (annan än astma) eller kronisk leversjukdom
• Fetma (BMI 40 och däröver)
• Neuromuskulär sjukdom (ex. Parkinson, MS, ALS)
• Intellektuell funktionsnedsättning och rörelsenedsättning (flerfunktionsnedsättning)
• Annat allvarligt hälsotillstånd som innebär ökad mottaglighet för Sars-CoV-2 och risk för allvarligt sjukdomsförlopp vid covid-19
På intensivvårdsregistrets hemsida finns en sammanställning av vilka riskgrupper de personer tillhör som nu vårdas på intensivvårdsavdelningar. Vid drygt 35 procent av vårdtillfällena är patienten över 65 års ålder, och i nästan lika stor utsträckning har patienten hypertoni (högt blodtryck). Även diabetes är en stor riskfaktor. Bara i ungefär fem procent av fallen har patienten vad som på intensivvårdsregistrets hemsida beskrivs som extrem fetma.