Officiell statistik har fram till nu visat att koldioxidutsläppen från inrikes sjöfart har minskat stadigt de senaste åren. Men SVT kan avslöja att beräkningar från SMHI visar på motsatsen. Enligt myndigheten är utsläppen betydligt större än vad statistiken visar.
– Vi ser ungefär dubbelt så höga bränsleförbrukningar från inrikessjöfarten jämfört med vad vi tidigare trott, och därmed också dubbelt så höga utsläpp, säger Fredrik Windmark, luftmiljöexpert på SMHI.
Mer än inrikesflyget
Det är Naturvårdsverket som har ansvaret för Sveriges officiella statistik när det gäller utsläppen, men siffrorna som i dag anges på myndighetens webbsida är alltså inte heltäckande.
De senast jämförbara siffrorna, från 2016, visar att utsläppen från inrikes sjöfart med den gamla metodiken var 342 000 ton koldioxidekvivalenter (gaser som bidrar till växthuseffekten). Men uppdaterad med den nya beräkningsmetoden uppgår utsläppen till 662 000 ton, varav den kommersiella trafiken står för 488 000 ton och resterande kommer från fritidsbåtar.
Inrikesflyget stod 2016 för 554 000 ton, enligt Naturvårdsverkets siffror.
Fredrik Windmark och hans kolleger på SMHI har genom gps-data spårat alla fartyg som går mellan svenska hamnar. Utifrån en avancerad modell, kallad Shipair, har de beräknat hur mycket fartygsbränsle varje fartyg gör av med.
Tidigare har myndigheterna uppskattat utsläppen från sjöfarten genom att räkna på mängden bränsle som säljs, utifrån uppgifter som rapporterats in från leverantörerna själva. Man har i samband med det bland annat missat färjor till och från Gotland under sommarmånaderna, vilka står för en stor del av utsläppen.
Det handlar inte om att utsläppen plötsligt har ökat kraftigt utan att man på grund av brister i den gamla metodiken har misstagit inrikes sjöfart för internationell trafik.
– Det innebär ju att det finns mer utsläpp som är Sveriges ansvar, som vi måste stå till svars för till klimatkonventioner och luftmiljökonventioner, säger Fredrik Windmark.
”Helt enkelt bättre”
Arbetet med den nya beräkningsmetoden har skett i samarbete mellan SMHI, Naturvårdsverket och Energimyndigheten, den myndighet som ansvarar för Sveriges officiella statistik på energiområdet.
Motivet har varit att förbättra statistiken, och enligt Windmark kommer SMHI:s beräkningar att innebära stora förbättringar i kunskapen om utsläppen från sjöfarten. En uppfattning som delas av sakkunniga på Naturvårdsverket, som säger sig vara glada över bättre statistik.
– Jag vet att andra länder också tittar på att använda just den här datan för att uppskatta utsläppen från sjöfarten, så det här är helt enkelt ett bättre sätt än det vi hade tidigare, säger Jonas Allerup, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.
Utsläpp från sjöfarten
Sjöfarten är ett energieffektivt och relativt miljövänligt sätt att transportera varor, men också en stor källa till utsläpp av växthusgaser.
Statistik om växthusgaser summeras i enheten koldioxidekvivalenter, vilket är ett mått som används för att räkna om olika utsläpp så att man kan jämföra dem med varandra. För sjöfart står koldioxid för den överlägset största delen av utsläppen.
Inrikes sjöfart (bränsle som förbrukas under färder mellan två svenska hamnar) står procentuellt för en liten del av utsläppen från sjöfarten på svenskt vatten, huvuddelen av utsläppen kommer från internationell trafik. Vägtrafiken står för de överlägset största utsläppen från inrikes transporter.
När det gäller utsläpp till luft från sjöfarten pratar man utöver koldioxid om utsläpp av svavel, kväve och partiklar, och då främst PM2,5. Samtliga har en negativ påverkan på både miljö och människors hälsa.
Källa: Naturvårdsverket, SMHI och Energimyndigheten