Med vårt växande försvar måste fler göra värnplikt i framtiden. Och frågan är om de som gör värnplikten också speglar samhället i övrigt? På Plikt- och Prövningsverket väljer man ut de som ska göra värnplikten. Där säger man att sådant som kön eller ursprung i övrigt inte ingår som urvalskriterium.

– Vi utgår bara utifrån hur de klarar mönstringen. Lagen säger ”bäst lämpad” och det är egentligen det enda vi ska utgå ifrån, säger Marinette Nyh Radebo, kommunikationschef på Plikt- och Prövningsverket.

Utländsk bakgrund

SVT har fått ta del av statistik från Plikt- och Prövningsverket som visar andelen med utländsk bakgrund bland de som gjort värnplikten och som valdes ut till mönstring under 2020. Av diagrammet nedan framgår hur låg andelen med utländsk bakgrund är jämfört med gruppen som helhet.

Större mångfald efterfrågas

Under Folk och försvar tidigare i år uppkom en debatt kring huruvida personer med utländsk bakgrund har lägre försvarsvilja. Utifrån dessa siffror kan man dock inte dra några slutsatser kring försvarsvilja i de olika grupperna. Tvärtom kan helt andra saker väga tyngre. Ändå anser man inom försvarsmakten att detta inte är bra. Större mångfald skulle göra försvaret starkare, resonerar man där.

– Om våra krigsförband återspeglar hela bredden i vårt samhälle så kommer de att bli mer kreativa, de kommer att bli bättre på att lösa de svåraste uppgifterna i de svåraste miljöerna, säger Michael Cherinet, utbildningschef Försvarsmakten.

Enligt Michael Cherinet är det svårt att hitta en förklaring till varför andelen med utländsk bakgrund är så låg.

– Det jag och Försvarsmakten kan göra för att öka andelen svenska medborgare med utländsk bakgrund som gör värnplikten, det är nog ungefärligen samma saker som vi kan göra för att överlag motivera fler 18-åringar att göra militär grundutbildning, säger Michael Cherinet.