– Under de senaste femton åren har det skett en kontinuerlig nedrustning inom räddningstjänsten. Hade vi haft en vässad tillsyn hade man förmodligen upptäckt de här bristerna, säger Aud Sjökvist.
Fick en chock
Hon utredde branden i Västmanland 2014 och fick en chock när hon upptäckte hur illa det hade fungerat. Nu undrar hon varför regeringen anser att även de nu aktuella bränderna ska utredas.
– Det finns ett 30-tal utredningar och forskning om branden i Västmanland och man drar samma slutsatser varje gång, säger Aud Sjökvist uppgivet.
Ett av problemen är att kommunernas handlingsplaner och resurser inte räcker till, särskilt inte i små kommuner.
– Räddningstjänsten har blivit bättre på att ta hjälp från annat håll och på att agera. I Västmanland avvaktade myndigheterna för länge och branden spreds med dramatiska konsekvenser. För fyra år sedan förstördes skog för en miljard kronor.
Tackat ja till hjälp
Vid de pågående skogsbränderna i år har man inte underskattat hotet och tackat ja till snabb hjälp. I dag kan räddningstjänsten mer om skogsbrandbeteende och kan göra bättre bedömningar om vilka väderförhållanden som ökar risken för bränder, anser Aud Sjökvist.
Kan man förebygga bränder i större utsträckning än i dag?
-Ja, skogsägarna skulle kunna arbeta med förebyggande åtgärder. De kan variera de trädslag som planteras och de kan anlägga brandgator som stoppar en brand. Länsstyrelserna kan utfärda eldningsförbud oftare. Politikerna kan införa strängare regler för skogsbruket, om brandskydd vid avverkning och beredning. Skogen har en stor betydelse i Sverige och står för 11 procent av exportinkomsterna.
Och precis som miljöfarlig industri borde de stora skogsbolagen ha ett eget brandskydd, anser hon.