– Första gången jag släpptes ur fängelse var jag hemma ett dygn utan att något hände, jag var så nöjd. Sen tog det bara någon dag och så var jag där igen, säger Martin.

Hans strategi är att erbjuda högstadie- och gymnasietjejer alkohol eller tobak mot betalning – eller gratis om de visar kroppsdelar utan kläder.

– Vissa går med på det och sen sprider det sig, ”x” antal nya lägger till mig i sociala medier varje vecka.

”Martin” erkänner brott

Just nu avtjänar han drygt två år på Tillbergaanstalten utanför Västerås. Det är hans tredje fängelsestraff för sexbrott mot unga flickor.

Han erkänner brotten han dömts för och beskriver sitt beteende som tvångsmässigt. Samtalsbehandlingen som kriminalvården erbjudit är bra men inte tillräcklig, menar han. Han har önskat en medicinsk behandling, men har fått beskedet att det inte är möjligt inom ramen för kriminalvården. Han har även erkänt hos polisen att han begått sexbrott – men skickades hem igen.

– Det är få som som erkänner att de begår sexualbrott, på det sättet är han unik – han är införstådd med sin problematik. Men när det gäller möjligheten att få hjälp är han tyvärr inte unik, det är så det ser ut, säger Michael Jacobs som är mannens advokat.

Frivården föreslog vård – dömdes till fängelse

Kriminalvården vill inte uttala sig i det specifika fallet. Men inför den senaste domen föreslog Frivården, som är en del av kriminalvården, skyddstillsyn och vård på den mottagning som Martin efterfrågat och där man kan få behandling med läkemedel. Men så blev det inte, han dömdes till två år och tre månaders fängelse. Där genomgår Martin nu kriminalvårdens program, Seif, med bland annat samtalsbehandling för sexualbrottslingar.

– Jag tror att steget mellan att söka hjälp och få hjälp måste vara kortare. I ett perfekt samhälle borde alla resurser sättas in så att det här inte händer igen, säger Michael Jacobs.