Tidigare hade de hjälp av en till två stafettläkare för att klara sig, men numera behövs det inte. Hortlax hälsocentral har utvecklat sig till en utbildningshälsocentral.
En färdig specialistläkare har i snitt ansvar för 1100 stycken, medan en ST-läkare har ungefär hälften, beroende på hur långt de kommit i utbildningen.
Trångt i rummen
Samtalen bland personalen ledde till att det idag är så gott om läkare att de får sitta två och två i tjänsterummen. Hälsocentralen i Piteå kommun valde att starta en så kallad ”lättakut” för snabba drop-in besök.
ST-läkare, sköterskor, fysioterapeuter, undersköterskor och specialistläkare arbetar i team. Specialistläkaren agerar frågedoktor åt teamet. Lärorikt och stimulerande för alla parter enligt vårdcentralchefen Britt-Marie Nilsson.
– Vi jobbar tillsammans för att för att få en jättebra arbetsmiljö och arbetsglädje.
Hon berättar att det spiller över på dem som kommer som AT-läkare.
– De ser att här är det jätteroligt att jobba, här jobbar man tillsammans och då vill de gärna komma tillbaka till oss, säger Britt-Marie Nilsson.
Inte billigare
Det är dock inte billigare än förut.
– Vi skulle önska att vi fick lite kompensation för det här, för det är inte bara för vår skull utan bra för resten av regionen att vi utbildar många ST-läkare som vi sen kan rekrytera ute i övriga länet.
Numera har de uppemot 10 000 patienter. Och ryktet går i kommunen. Nästan 500 nya medborgare har listat sig på Hortlax hälsocentral.
– Vi jobbar alltid med patienten i fokus så det ser jag som det bästa betyget, säger Britt-Marie Nilsson.
Så löste jag det
Så löste jag det
Det här är en del i SVT:s satsning Så löste jag det.
Har du stött på ett problem i din vardag, och hittat ett kreativt sätt att lösa det? Kan din lösning hjälpa andra?
Nu kan du berätta i SVT:s satsning, hör av dig till salostejagdet@svt.se!
Så löste jag det
Helena • Jeans! Att ändra kläder så de passar är en självklar grej för kloka människor. Men har ni inte haft syslöjd i skolan? Ni ska sicksacka de nya sömmarna annars går de sönder i första tvätten och trådarna kan också proppa igen tvättmaskinen.
Det låter ju inte bra att tvättmaskinen proppas igen av lösa trådar. Vi får vidarebefordra ditt förbättringsförslag till jeans-tjejerna.
CLASSE • Anser stt Klarna är ett suveränt betalningsmedel väljer alltid Klarna om möjlighetfinns ibland betalar jag direkt ibland på förfallodagen har enormt bra koll på mina fakturor. Heder åt Klarna. Det negativa är att dom inte hjälper till om det är strul med tex Temu Schein som skulle stängas ute av Klarna
Richard • Det är ju ganska simpelt! Har du inte råd att betala med egna pengar, varför handla? Ibland måste man ju stå över ett bra erbjudande och det är ju det som är hela iden med att vara ansvarsfull och ha ett bra penga omdömme, jag är investerare och jag köper näst intill aldrig något på avbetalning har jag inte pengarna på kortet eller i fickan, varför skall jag få ha det? Sjukt simpel teknik att använda sig av om man är pengar smart, men folk handlar ju fan allt på faktura eller kredit i dag! Jag förstår ett huslån, ett mobil abonemang eller ett bil lån, men att handla den där jackan eller tröjan, varför? Jag håller också med Jani att det borde ingå i skolans läroplan hur man har hand om sin ekonomi och hur man hanterar köp och krediter! Ta bort eller minska på något och ägna 1h eller så varannan vecka från 7:an-9:an, lär ut vad ett lån är osv. Det pratas inte ett skit om det i skolan alls. Det borde verkligen ingå i läroplanen för elever.
Hej Richard, som Robert nämnde här så ingår ekonomi bland annat i skolans hem- och konsumentkunskap.
Jörgen • Tycker staten det vill säga vi. Betalar alla skulder o alla fpr en chans att börja på ny kula. Många med skulder får aldrig chansen o bli skuldfri o betala skatt o bidra till samhället. En liten kostnad i det stora ,typ 300 miljarder till försvaret hörde jag ,o vet att om man känner ,att man strider för nåt man tycker om eller tror på så är mycket vunnet. Låt de som sitter i skiten oavsett anledning får känna att de är värda nåt så blir det bättre. Jörgen sääv
Tror du att de som tagit lånen och fått skulder lär sig att hantera sin ekonomi om skulderna betalas av?
Robert • Till Jani som kommenterade om skolan utan att ha koll. Som anställd inom skola kan jag berätta att skolorna visst lär ut vad lån ränta kronofogden och inlasso är. De ingär liksom i hem och konsumentkunskap. Samt även en del av samhällskunskapen. I nian gör även eleverna en rejäl bostads budget.
Logiken bakom köp utan pengar? • Som någon påpekat nedan, så förstår jag inte varför vardagsekonomi inte är ett obligatoriskt ämne i skolan. Men även om det nu inte är en verklighet, så förstår jag inte heller varför det finns personer som köper saker på avbetalning/kredit. Om du vill köpa en robotdammsugare, köp den när du har råd att betala direkt och ändå ha pengar över. Ska du köpa en ny dator, köp den när du har råd att betala direkt. Jag får behålla mer av mina pengar och slipper lägga ut onödiga avgifter och räntor. Men det stora bekymret är väl själva grundbeteendet: Jag behöver allt och jag behöver det nu! Inget kan få vänta tills senare. Att fylla ens första lägenhet med enbart nya möbler, var otänkbart förut. Nu förväntas man ha det senaste och inget får vara begagnat. Köpa en billigare mobiltelefon tills man har ett välavlönat jobb, nejdå, här ska redan vid 15 års ålder läggas 15k på en sak man skickar sms med och tittar på onödiga klipp.
Vardagsekonomi i skolan må vara en god tanke, men så länge grundproblemet finns kvar så spelar det nog tyvärr ingen roll...
Jani • Tycker det är brutalt dåligt av skolorna också att inte lära hur vardags ekonomin fungerar med lån kort räntor osv det behövs uppenbarligen printas in i tidig ålder men det är så skevt med allt idag .. bankerna har trissat up priserna på bostäder osv för att kunna leva på vanligt folk och dela ut miljarder varje år .. men så är det med allt i samhället allt handlar om pengar tyvärr . Förut var det en skam att ha lån idag är man nästan konstig om man inte har 😂