En person sitter i förarsätet på en bil och håller i ett dokument som pekar mot texten ”HEMLIG”. Personen är klädd i en mörk jacka och en mörk keps.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Se när SVT:s reporter hämtar ut uppgifter som skulle vara skyddade, och konfronterar domarna som slarvat i klippet. Foto: William Frykfeldt/SVT

Domstolarnas dagliga missar som gör hemliga adresser offentliga

Uppdaterad
Publicerad

Svenska domstolar missar dagligen att skriva beslut om sekretess i domar och beslut – trots att det riskerar att röja personer med skyddad identitet.

Domstolsverket har haft möjligheter att minska risken för fler missar – men prioriterat bort frågan.

I november 2020 kritiserade justitieombudsmannen (JO) en domare i Falu tingsrätt som missat att skriva ett beslut om sekretess i en dom. Ena parten i målet hade skyddat namn och adress – och var utsatt för våld.

Misstaget gjorde att en bilaga – med namn, personnummer och en boxadress i kvinnans hemkommun – blev offentlig i juridisk mening.

Röjd av rättsväsendet

Fallet i Falun har sedan dess stått som referens när JO vid en handfull tillfällen riktat liknande kritik, och tryckt på vikten av att domare inte slarvar med sekretessbeslut.

– Problemet är att uppgifterna då blir offentliga och det kan få långtgående konsekvenser, säger Stefan Nyman, byråchef på JO.

SVT har träffat ”Kristin” – hennes hemliga adress skickades till hennes exman

En person står i en mörk stadsmiljö, klädd i en ljus jacka. Omgivningen består av skumma byggnader och dimma, vilket ger en mystisk atmosfär. Det är natt och ljus från gatulampor reflekteras i bakgrunden.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Kristin” hade anmält sitt ex för misshandel och levde på en skyddad adress. När beslutet om att förundersökningen lades ner kom i brevlådan, stod hennes adress längst upp. Foto: Truls Wallin/SVT Grafik

Minst ett fel om dagen

För att få en egen bild av hur omfattande problemet är gjorde SVT ett stickprov. Under två veckor i november 2024 tittade vi på domar från landets domstolar.

Vi hittade 15 domar och slutliga beslut med samma fel.

Det handlar alltså om ett fel varje dag i snitt – där namn och adresser till brottsoffer och personer som har skyddade personuppgifter saknar ett beslut om sekretess.

Domstolarna kan rätta till felet innan någon hinner ta del av domen, men då måste domstolen uppmärksammas på att felet begåtts.

– Med tanke på att det kan få så allvarliga konsekvenser, är det viktigt att de här felen blir så få som möjligt, säger domaren och sekretessexperten Peder Liljeqvist.

Hör honom förklara i klippet nedan:

En man klädd i en grå kostym håller en presentation bakom en talarpodium. Han gestikulerar med händerna medan han pratar, och det finns ett vattenglas på podiumet. I bakgrunden syns en mörk vägg med en inbäddad logotyp.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Sekretessexperten Peder Liljeqvist förklarar varför misstagen kan bli förödande. Foto: Jonas Ekströmer/TT

”Andra åtgärder har prioriterats”

Efter JO-kritiken 2020 varnades Domstolsverket för att deras datorsystem kan bidra till den här typen av misstag.

Först hösten 2024 gjordes en ändring i systemet som gör att domaren kan välja bort bilagor med sekretessuppgifter i vissa fall.

– Det finns andra åtgärder som vi har prioriterat högre, säger Henrik Ardhede, chef på Domstolsverkets enhet för digital mål- och ärendehantering.

Nya systemet saknar sekretessvarning

År 2022 sjösatte Domstolsverket också ett kompletterande datorsystem som används för att skriva domar i brottmål. JO anmärkte tidigare i år att det verkar som att antalet missar med sekretessbestämmelser blivit fler med det nya systemet.

Det är tekniskt möjligt att skapa en funktion som varnar domare som missar att skriva ut sekretessbestämmelsen i det nya systemet – hör Domstolsverket svara på varför det ännu inte finns på plats i klippet nedan.

En person sitter vid ett bord och pratar med en annan person. På bordet finns en bärbar dator, och miljön har en professionell atmosfär med gardiner i ryggen. Den samtalande personen bär en svart kavaj och har en mikrofon kopplad.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Henrik Ardhede förklarar varför varningssystemet inte prioriterats, trots att det ofta blir fel. Foto: Jonas Tubbin/SVT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Röjd av rättsväsendet

Mer i ämnet