Vid Gulistan Kavaks besök på Vårbackaskolan i Vårby läste hon högt ur sin barnbok. I klassrummet kunde man höra hur flera av barnen delade erfarenhet med huvudrollen i boken, som hade en mamma som var analfabet.
– Jag brukar hjälpa min pappa med att översätta, därför han inte kan språket. Men då känner jag mig lite stolt, säger 9-åriga Rina.
”Extremt stort ansvar man lägger på barn”
Skolkuratorn och författaren Gulistan Kavak fick själv vara en hjälpande hand åt sina föräldrar under uppväxten, bland annat med att översätta sina egna utvecklingssamtal.
– Det är ett extremt stort ansvar man lägger på barn, säger hon.
Samtidigt kan många barn i ung ålder se det som något kul och något man är stolt över.
– Då känns det som att du är deras förälder och ska lära dem hur man uttalar grejer, säger 9-åriga Valerick.
Följ med in på lektionen och hör mer om elevernas tankar kring att hjälpa sina föräldrar med språket.
Så många saknar läsfärdigheter
780 000 personer mellan 16 och 65 år i Sverige saknar tillräckliga läsfärdigheter, enligt den internationella undersökningen The Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC) från 2013.
Det är den största internationella undersökningen om vuxnas färdigheter som någonsin genomförts. Undersökningen mäter läsfärdigheter, räknefärdigheter och problemlösningsförmåga.
I undersökningen låg Sverige bland de fem främsta länderna inom läsning och räkning och högst när det gällde problemlösning med hjälp av dator.
Trots detta var det ungefär 13 procent av den svenska vuxna befolkningen som inte hade tillräckliga läsfärdigheter. Det motsvarar ungefär 780 000 personer i åldern 16 till 65 år.
Andra omgången av Piaac genomfördes mellan 2021 och 2023 i två etapper. Resultaten publiceras i december 2024.
Källa: The Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC) Statistiska centralbyrån