Rapporten, som gjorts på uppdrag av länsstyrelserna i Gävleborg och i Norrbotten, bygger på djupintervjuer med förskolepersonal i olika delar av landet.
– Det är ganska vanligt att förskolor på något vis anpassar verksamheten, säger Devin Rexvid.
Det kan till exempel handla om att vårdnadshavare ställer krav på förskolan om klädsel på barnet, att man vill att flickor och pojkar ska vara uppdelade under vilostunden eller att man inte vill att manlig personal byter blöja på flickor.
Så möter förskolor kraven
Det finns olika strategier som förskolorna använder sig av i mötet med hederskulturen, menar Devin Rexvid. En strategi är att man väljer att starkt avvisa kraven, en annan är att förskolan anpassar delar av sin verksamhet efter föräldrarnas önskemål. I vissa fall är det personalen själv som upprätthåller hederskulturen.
– Många föräldrar ställer ultimatum på förskolan: ”mansfria avdelningar eller så tar vi hem våra döttrar.”
Förskolans möte med hederskulturen
Syftet med rapporten är att undersöka möjligheten att bedriva tidig prevention mot hedersrelaterat förtryck och våld redan i förskolan. Bakom rapporten står Länsstyrelsen Gävleborg och Länsstyrelsen Norrbotten. För genomförandet svarar Stockholms universitet, SU.
Rapporten tittar på hur barn från familjer med hedersnormer påverkas när deras föräldrars värderingar om jämställdhet, demokrati och självständighet står i konflikt med förskolans värderingar. Den undersöker även hur de konkurrerande normerna påverkar förskolans möjligheter att nå sitt samhällsuppdrag.
Källa: Länsstyrelsen i Gävleborg