Söndagen efter valet begav sig Kenneth Karmeaus till länsstyrelsen för att slutföra sitt jobb som rösträknare. Han beskriver hur ett 20-tal personer möttes av en representant på länsstyrelsen med besked att de inte behövdes.
– De erbjöd oss två timmars ersättning för att gå hem, säger Kenneth Karmaeus.
Rösträknare protesterade och hotade med domstol
Efter protester från rösträknarna, som menade att de hade rätt till en hel dags ersättning, erbjöd enhetschef Åsa Ryding en kompromiss på fyra timmars lön. Något som senare omprövades till en hel dags ersättning.
”Eftersom det fanns en förväntan hos denna grupp att få jobba hela söndagen omprövade samma chef sitt beslut och fastställde ersättningen till 8 timmar”, skriver presschef Jonas Johansson via mejl till SVT Nyheter.
Men Jonas Johansson försvarar samtidigt det första löneerbjudandet: ”Det motsvarar med marginal den tid de timanställda röstanställda närvarade i lokalen under söndagen”, skriver han.
”Valde ett förenklat anställningsförfarande”
Kenneth Karmaeus ifrågasätter varför en myndighet som länsstyrelsen inte upprättat skriftliga anställningsavtal.
– Jag hävdade att vi hade ett muntligt avtal som är lika giltigt. Och jag sa att annars får vi väl vända oss till domstol, berättar han.
Presschef Jonas Johansson skriver i ett mejl att ”man valde ett förenklat anställningsförfarande” för rösträknarna.
Kritiserar länsstyrelsen i brev till landshövdingen
Efter händelsen har Kenneth Karmaeus framfört sina synpunkter i ett brev till landshövding Sven-Erik Österberg. I brevet menar han även att det rådde kaos och brist på regler kring organiseringen av rösträknandet.
– Det här med lönen visar att man lagt något slags fokus på vad det får kosta med rösträkning. Om inte demokratin får kosta, vad är det då som får kosta i det här samhället, frågar han sig.
Landshövdingen avböjer en intervju om kritiken mot länsstyrelsens rösträkning.