Mannen lider av schizofreni och efter uppväxten hos sin mamma har han levt hemlös i Nynäshamn, hos bekanta som missbrukar och på offentliga toaletter.
Ida Svedman tog sig an uppdraget som hans förvaltare. Det innebär att hon för mannens talan och tillgodoser hans rättigheter i samhället. Men det som sedan skedde var hon inte beredd på.
– Handläggaren på socialtjänsten i Nynäshamn ringde Leif på Rysseviken som kom och hämtade upp min huvudman, berättar Ida Svedman.
Leif Wästfeldt är namnet på Ryssevikens verksamhetschef.
”Rädd för att bli knivhuggen”
Ida Svedman fattade direkt misstankar om att något kunde gå illa, då socialsekreteraren sade att han varit mycket rädd den enda gång som han själv besökt Rysseviken.
– Då var han så rädd att han skulle bli knivhuggen i ryggen, sa han, berättar Ida Svedman.
Efter kort tid på Rysseviken försvann den psykiskt sjuke mannen och Ida Svedman började leta efter honom.
Två olika sms-konversationer som SVT tagit del av från perioden ger stöd för Ida Svedmans berättelse om att Rysseviken försökte dölja att mannen försvunnit från boendet. Verksamhetschef Leif Wästfeldt skickar där en bild på den försvunne mannen och intygar att denne verkar trivas på boendet.
SVT:s granskning visar också att Nynäshamns kommun fakturerats av Rysseviken även för de dygn mannen inte var där.
”Det nya mentalssjukhuset”
Av psykiatrin har den schizofrene mannen, Ida Svedmans huvudman, bedömts vara ”mycket svårt psykiskt sjuk”.
Enligt lagen ska kommunen tillsammans med regionen säkerställa att en sådan person får den kontinuerliga vård den behöver, och säkerställa ett boende där livet är skyddat och tryggt.
SVT har under långt tid sökt Leif Wästfeldt som drivit Rysseviken sedan i början av 2000-talet, men efter att vi kommit med nya avslöjanden om misären på lågtröskelboendet, har vi inte kunnat få kontakt.
I SVT:s granskning 2019 kallade läkare och psykolog Rysseviken för ”Det nya mentalssjukhuset”.
I Stockholms län och i landet finns fler lågtröskelboenden som drivs både av privata företag och av kommuner själva. De registreras inte i något samlat register. Varken Ivo, Socialstyrelsen eller SKR samlar några fakta.
SOCIALSTYRELSENS NATIONELLA RIKTLINJER FÖR SCHIZOFRENI
”Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreni liknande tillstånd. Stöd för styrning och ledning” säger:
Socialtjänsten bör
• erbjuda boendestöd i egen bostad till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som har svårigheter att självständigt klara sitt hemliv
• erbjuda boendeinsatser i form av bostad först-modellen till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som saknar egen bostad
• erbjuda bostad med särskild service anpassad till personer med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd som har stora svårigheter att självständigt klara sitt hemliv
Riktlinjerna pekar också på att socialtjänsten ansvarar för att de psykiskt sjuka får hjälp till kontinuerlig medicinsk vård, något som som boende på Rysseviken saknat.
Källas: Socialstyrelsen