Nato har tagit fram en plan för att utöka sin insatsstyrka Rapid Response Force i Polen, meddelade försvarsminister  Wladyslaw Kosiniak-Kamysz på dagens Natomöte i Bryssel.

Insatsstyrkan som består av både marktrupper, flyg och fartyg ska med kort varsel kunna försvara sig mot attacker mot Natoländernas östra flank, främst i Polen.

Inom Nato är Polen det land som utökat sina försvarsutgifter mest de senaste tio åren, enligt en rapport från Finanspolitiska rådet. Därefter följer baltstaterna, Ungern, Tjeckien och de skandinaviska länderna. Ju kortare avstånd till Moskva, ju mer har utgifterna ökat.

I en kommentar efter sitt telefonsamtal med Trump understryker Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina inte kommer att acceptera något avtal som slutits mellan USA och Ryssland, utan att Ukraina får vara med och delta.

– Nu är det viktigt att allting inte går enligt Putins plan. Han kommer att göra allting för att det här ska bli bilaterala förhandlingar mellan dem och USA, säger Zelenskyj enligt Reuters.

Zelenskyj uppgav också att han inte hade diskuterat Natomedlemskap med Trump, men säger att han är medveten om att USA inte vill att Ukraina blir medlem.

Så sent som i oktober uttalade samtliga G7-länder, inklusive USA, att Ukrainas framtida medlemskap i Nato var "oundvikligt".

Sedan en tid tillbaka har Ukraina haft svårt att rekrytera tillräckligt många soldater. En åtgärd som landet tagit till är att sänka värnpliktsåldern från 27 till 25 år.

Nu har Ukrainas försvarsdepartement tagit fram ett särskilt projekt med nya förmåner som ska locka män mellan 18 och 24 att frivilligt ta värvning, rapporterar AP.

Några förmåner som nämns är en första engångssumma på motsvarande 260 000 svenska kronor och månadslön på drygt 31 000. Andra förmåner är räntefria bostadslån och ett statligt stipendium för utbildning på universitet och högskolor.

Natos generalsekreterare Mark Ruttes och Ukrainas försvarsminister Rustem Umjerovs gemensamma presskonferens berör inte Ukrainas stora utmaningar, säger SVT:s utrikesreporter Bert Sundström.

– Rutte säger "vi står bakom Ukraina och fortsätter vår militära medverkan". Ukrainas försvarsminister säger i princip "vi är tacksamma och fortsätter att försvara våra rättigheter."

Att Ukraina beskriver sig som starka är bara delvis sant, säger Sundström.

– Det är Ryssland som har övertag på slagfältet och Ukraina har problem med tillförsel av vapen, ammunition och annat som är viktigt. Det berör de inte alls. Det är ord som förpliktigar till noll och intet.

Samtalet mellan Trump och Putin har väckt oro bland europeiska ledare om att förhandlingar ska ske över deras huvuden.

Ukrainas utrikesminister Andrii Sybiha besöker Paris för ett möte med utrikesministrar från Frankrike, Tyskland, Polen, Italien, Spanien och Storbritannien. Han kommenterar att samtalet mellan Trump och Putin var väntat, men:

– Ingenting bör diskuteras om Ukraina utan Ukraina, säger han till den franska tidningen Le Monde.

Storbritanniens försvarsminister John Healy instämmer.

– Ukrainas åsikter måste vara centrala i alla typer av förhandlingar.

Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock kommenterar:

– Freden i Europa står på spel, därför måste européerna vara involverade, säger enligt Reuters.

Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker, förväntar sig inget snabbt slut på kriget, efter Trump och Putins telefonsamtal där man tog de första stegen mot en förhandling.

– Trump talar om ett snabbt slut på kriget medan Moskva säger att vi måste ta itu med grundorsakerna till konflikten. Man menar då säkert, som Putin sagt från början, att man måste få bort den "nazistiska regimen i Kiev" och demilitarisera Ukraina. Så de går in det här med helt olika perspektiv, säger hon i SVT:s Morgonstudion.

– Så jag tror inte på någon snabb lösning, fortsätter Enberg.