USA:s nya president Donald Trump syns kliva fram i motljuset av ett strålkastarljus, mellan två mörka gardiner.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Från Parisavtalet till ledarrollen – så kastar valet av Trump en mörk skugga över klimatmötet. Foto: WIN MCNAMEE/AFP/TT

”'Drill baby, drill!' – valet av Trump kastar en mörk skugga över klimatmötet COP29”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Klimatmötet COP29 i Azerbajdzjan 2024 som startar måndag 11 november handlar framför allt om att förhandla fram ett avtal där den rika världen ska bidra med enorma summor till en fond för omställning i den fattiga världen.

Men det stora samtalsämnet kommer sannolikt att vara vilken roll USA:s nyvalde president Donald Trump kommer att spela för arbetet kring klimatet när han tillträder sitt ämbete.

Calle Elfström

Miljöreporter

Trump har flera gånger sagt att han ska lämna Parisavtalet, där världens länder lovar att hålla den globala medeltemperaturen under 1,5 grader, jämfört med förindustriell tid. Men många spekulerar också i att Trump kan försöka dra sig ur FN:s klimatsamarbete helt och hållet.

Men det finns också faktorer som talar emot att Trump skulle vilja kliva av samarbetet.

Se SVT:s klimatreporter Calle Elfströms analys i videon.

VAD STÅR COP29 FÖR?

COP29 är en förkortning för Conference of the Parties, och är ett samlingsnamn för det årliga klimattoppmöte som hålls med de länder som undertecknat FN:s klimatkonvention. Konventionen antogs 1992 och årliga möten har hållits sedan 1995. Årets möte, som hålls i Baku i Azerbajdzjan, är det 29:e i raden.

I år är tyngdpunkten finansiering. En expertgrupp har pekat på att behoven vid 2030 kommer att vara enorma; 2400 miljarder dollar om året till anpassning, omställning och klimatskador. Det är fyra gånger mer som vad som satsas idag.

Tre områden pekas ut som extra viktiga:

-Klimatbiståndet. Ett nytt mål för den rika världens bidrag till en klimatbiståndsfond ska sättas. Det ska uppnås till 2035. Kraven från fattiga länder är minst 1000 miljarder dollar om året.

-Klimatanpassningen. Öka takten när det gäller finansiering och teknikutveckling för att mildra effekterna av den globala uppvärmningen.

-Klimatskadefonden. Finansiering av nödhjälp och återuppbyggnad under och efter naturkatastrofer.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Klimatmöte COP29

Mer i ämnet