Den ”transatlantiska relationen” har stor betydelse för Sveriges försvarsplanering och statsminister Stefan Löfven (S) gjorde en tydlig ändring i sin regeringsförklaring hösten 2019.
Den tidigare formuleringen ”Sverige ska inte söka medlemskap i Nato” ändrades till: ”Den transatlantiska relationen är central för Sveriges och Europas säkerhet och välstånd”.
Det innebär i praktiken att USA:s president, som också är överbefälhavare för de militära styrkorna, har stor säkerhetspolitisk betydelse för Sverige.
– Jag tror att en eventuell Biden-administration kommer att ha en större benägenhet att återupprätta och stärka förbindelserna med traditionella allierade, inklusive Sverige, säger professor Matthew Kroenig vid Georgetown-universitetet i Washington.
Han fortsätter:
– Trump-administrationen har, som vi har sett, varit likgiltigare inför, ibland till och med fientlig, mot sina allierade.
Republikansk rådgivare
Matthew Kroenig har arbetat i försvarshögkvarteret Pentagon under flera presidenter och var rådgivare till Republikanernas presidentkandidat Mitt Romney år 2012 då Barack Obama vann.
Kroenig anser att Trump-administrationens säkerhetspolitik gentemot Östersjö-området ger ett ”schizofrent” intryck.
– Presidenten uttalar sig välvilligt om Ryssland medan hans administration i själva verket driver en ganska hård linje i fråga om försvarsutgifter.
Han fortsätter:
– Biden kommer nog att ha en mer traditionell inställning och ta strid med Ryssland på vissa områden men strävar efter att ingå avtal när det gäller vapenkontroll och andra frågor där man har gemensamma intressen, säger Matthew Kroenig som också är verksam vid amerikanska tankesmedjan Atlantic Council.
FOI: Otydlig Trump
Den säkerhetspolitiske experten Niklas Granholm vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, instämmer i analysen av Matthew Kroening och tillägger:
– Med Biden skulle vi få en mer förutsägbar och rationell amerikansk administration.
Det finns emellertid flera otydligheter för närvarande, anser han.
– På den praktiska militära nivån ökar USA sin militära närvaro i Europa på olika sätt, men på den strategiska och politiska nivån är det otydligt vad man vill göra när det gäller organisationer och stater som till exempel Tyskland och Nato, säger forskningsledare Niklas Granholm.