Bert Sundström, utrikesreporter (vänster), och Putin som välkomnar en rysk man efter fångutväxlingen mellan Ryssland och väst.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Bert Sundström, utrikesreporter, om fångutväxlingen mellan Ryssland och väst. Foto: Tea Lange / SVT / AFP

Nästan två års arbete bakom fångutväxlingen

Publicerad

Bland det sista Joe Biden gjorde innan han drog tillbaka sin presidentkandidatur var att ro den stora fångutväxlingen med Ryssland i hamn.

Då hade förhandlingarna pågått i nästan två år.

I december 2022 släpptes den amerikanska basketspelaren Brittney Griner i en uppmärksammad fångutväxling mellan Ryssland och USA. Då försökte USA även få med marinkårssoldaten Paul Whelan vilket Ryssland inte gick med på. Det rapporterar CNN, som har pratat med flera källor med insyn i förhandlingarna bakom fångutväxlingen.

En månad senare, i januari 2023, erbjöd USA att frige ett ryskt spionpar som satt fängslat i Slovenien i utbyte mot Whelan. Även då nekade Ryssland.

Fångutväxling mellan Ryssland och väst

Efter flera hemliga möten, samtal och erbjudanden under 2023 stod det klart att det bara fanns en fånge som Ryssland verkligen ville ha hem – FSB-agenten Vadim Krasikov.

– Det var viktigt för Putin att få hem honom. Mest för att visa upp för det ryska folket och för säkerhetstjänsten, att folk som har fängslats på uppdrag av Kreml – dem tar man hand om, säger SVT:s utrikesreporter Bert Sundström.

Dömd för mord

Krasikov avtjänade ett livstidslångt straff i tyskt fängelse efter att ha mördat en man i Berlin 2019. Efter att USA förstått att Krasikov var fundamental för att få till ett fångutbyte – som nu även inkluderade journalisten Evan Gershkovich – inleddes förhandlingar med Tysklands regering.

Biden-administrationen arbetade kontinuerligt under 2023 med att försöka få Tyskland med på tåget. Den tyska regeringen var tveksam. I februari i år talade Joe Biden med förbundskansler Olaf Scholz, varpå Scholz enligt CNN:s källor till slut ska ha sagt: ”Jag kan göra det här för dig”.

Förhandlingarna stannade dock av när Aleksej Navalnyj dog i februari. Tyskland ville se att Navalnyj ingick som en del av avtalet och intresset för utväxlingen svalnade när han dog.

– Då gick luften ur försöken, säger en källa.

Klartecken i juli

Det var inte bara Scholz som USA behövde övertyga, utan även Slovenien. Det ryska spionparet som nämndes redan i januari 2023 ansågs nämligen också vara av hög prioritet för Ryssland.

Förhandlingarna fortsatte under våren och sommaren. 21 juli – samma dag som Biden hoppade av presidentvalsracet – talade han med Sloveniens premiärminister Robert Golob för att få ett sista klartecken, enligt CBS News. Då hade även Tyskland gått med på att låta Krasikov bli en del av fångutväxlingen.

Ryssland accepterade villkoren i mitten av juli. Den 1 augusti blev fångutväxlingen med 26 personer känd för omvärlden.

– Vi höll andan in i sista stund, sa Jake Sullivan, USA:s nationella säkerhetsrådgivare i samband med beskedet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Fångutväxling mellan Ryssland och väst

Mer i ämnet