Ungefär var 20:e kvinna har en svår form av premenstruella besvär som heter premenstruellt dysforiskt syndrom, PMDS, och trots att de regelbundet drabbas av depressioner är det många som inte vet vad de lider av.
– Vissa blir väldigt nedstämda, andra aggressiva eller bara ångerfulla. Många kvinnor söker för att aggressiviteten tar överhanden och kommer oprovocerat, säger Marie Bixo, professor i gynekologi vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Besvären kan vara från några dagar upp till två veckor, varje månad.
– Fjorton dagar i månaden är halva tiden. Och tänk om man får PMDS när man är 16 år och det går över när man är 51 år. Ska man behöva må så dåligt i 35 år? Jag tycker inte det, säger Torbjörn Bäckström, som också är professor vid Norrlands universitetssjukhus.
Studier har visat att ungefär 3-5 procent av alla kvinnor i barnafödande ålder lider av PMDS, över hela världen. Det är samma procenttal som brukar definera en folksjukdom. Det innebär att ungefär 100.000 kvinnor är drabbade i Sverige.
Hjärnans handbroms
Det var Torbjörn Bäckström som på 1980-talet upptäckte att PMDS har att göra med de processer som startar i kroppen vid ägglossningen som inträffar ungefär två veckor före mens.
När ägget släpper från äggstockarna frigörs ett hormon som kallas gulkroppshormon. När det bryts ner bildas ett annat hormon, allopregnanolon. Varje nervcell i hjärnan har receptorer som allopregnanolon kan koppla in sig på. Det påverkar då ett system i hjärnan som heter GABA som har den märkliga effekten att den lugnar ner hjärnans aktivitet.
– Man skulle kunna säga att GABA är som hjärnans handbroms, säger Marie Bixo.
Hoppas på nytt läkemedel
Den här handbromsen är viktig för oss, och det finns många andra ämnen som har liknande effekter på GABA som allopregnanolon. Men för de kvinnor som lider av PMDS har de kunnat visa att hjärnan blir mer aktiv, och som i sin tur leder till att kvinnorna blir deprimerade eller aggressiva. När mensen kommer försvinner symtomen.
Både Bixo och Bäckström arbetar på att ta fram ett nytt läkemedel som skulle kunna gå direkt på själva orsaken till sjukdomen. De har funnit ett ämne som kan blockera effekten av allopregnanolon. En första studie med 120 medverkande är positiv, men fler och större studier behövs göra, och umeåforskarna väntar på finansiering för att kunna genomföra dem.
Idag får många kvinnor lindring för sin PMDS med antidepressiva mediciner.
– Antidepressiva mediciner fungerar på många, men har biverkningar som trötthet och nedsatt sexlust, säger Marie Bixo.
Mer om PMDS i Vetenskapens Värld på Måndag, 20.00 i SVT2.
Fakta PMDS
PMDS står för Premenstruellt dysforiskt syndrom och är en svårare form av PMS.
För att få dignosen PMDS ska man ha fem av följande känslostämningar: Nedstämdhet, irritabilitet, humörsvängningar, ångest/oro, minskat intresse för dagliga aktiviteter, koncentrationssvårigheter, trötthet/minskad energi, aptitförändring, sömnstörning, känsla av kontrollförlust.
Problemen uppkommer en till två veckor före mens. De försvinner när mensen börjar.
Forskning har nu klarlagt att det är ämnen som frigörs vid kvinnans ägglossning som orsakar både PMS och PMDS.
3-5 procent av alla kvinnor i barnafödande ålder är drabbade. Studier har visat att andelen kvinnor med PMDS är ungefär lika stor över hela världen.
17-20 procent av alla kvinnor i barnafödande ålder lider av PMS som är en mildare form av PMDS.