Det är ett internationellt team med amerikanska och europeiska klimatforskare som i tidskriften Nature Climate Change nu publicerar en omfattande studie av de långsiktiga konsekvenserna av människans utsläpp av växthusgaser.
Omritning av världsgeografin
Resultaten är slående. Även om världen vidtar åtgärder för att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader – ett klimatmål som ofta nämnts – så kommer världshaven enligt studien på sikt att stiga med i genomsnitt 25 meter. Och om ingenting alls gör åt utsläppen av koldioxid så kan det på sikt innebära över 7 graders temperaturökning och 50 meters havsninvåhöjning.
25 meter högre havsnivåer skulle enligt studien rita om geografin och drabba miljarder människor i en lång rad storstäder och tätbefolkade områden – däribland New York, Tokyo, Kairo, Shanghai, Calcutta och större områden som Bangladesh, Florida och stora delar av den amerikanska östkusten. För Sveriges del skulle konsekvenserna bli betydligt lindrigare tack vare den landhöjning som alltjämt pågår.
Effekter tusentals år fram i tiden
Siffrorna i studien är betydligt högre än dom som ofta nämns. Förklaringen är studiens långa tidsperspektiv. De flesta tidigare studier, som dom som tagits upp av FN:s klimatpanel IPCC, har fokuserat på klimatförändringarnas konsekvenser fram till år 2100 eller dom närmsta århundradena. Den nya studien går igenom effekter tusentals år fram i tiden.
– Havsnivåhöjning är en process som tar tid. Det är som att värma vatten i en ugn. Det tar tid innan det börjar koka. Men sen fortsätter det att koka så länge värmen är på. När koldioxid väl släppts ut i atmosfären så finns den kvar där i tiotusentals eller hundratusentals år. Och värmen och de högre havsnivåerna kommer att bestå, säger studiens huvudförfattare Peter Clark, paleoklimatolog vid Oregon State University.
Antarktis inlandsis huvudkällan
Enligt studien kommer höjningen av havsnivåerna ske i en takt mellan en knapp meter och upp till 3-4 meter per århundrade, beroende på hur mycket koldioxid som till slut släpps ut. Den största orsaken är avsmältning av inlandsisarna på Grönland och Antarktis – i synnerhet Antarktis. Det handlar om processer som är ytterst svåra att stoppa när koldioxiden väl släppts ut i atmosfären.
– Mycket av den koldioxid som vi nu dumpar i atmosfären genom att bränna fossila bränslen kommer att finnas kvar där i tusentals år, en del i hundratusen år. Vi måste förstå att konsekvenserna av klimatförändringarna inte kommer att försvinna, åtminstone inte för dom närmsta tusen generationerna, säger Peter Clark.
Saknas långt perspektiv
– Vår poäng är att korta tidsperspektiv inte fångar den totala effekten av att släppa ut miljardtals ton koldioxid i atmosfären. De flesta studier tittar på förändringar dom senaste 150 åren och gör projektioner några hundra år framåt. Vi har tittat 20.000 år tillbaka, över den senaste istiden, och arbetat med modeller som sträcker sig 10.000 år fram i tiden, berättar Shaun Marcott, professor i geovetenskap vid University of Wisconsin-Madison och en annan av delförfattarna.
I studien manar forskarna till en politisk diskussion om den här typen av drastiska, men långsiktiga konsekvenser av dagens utsläpp av växthusgaser.
– Det här långa perspektivet sänder en obehaglig signal om de risker och konsekvenser som vår fossildrivna era faktiskt bär med sig. Våra utsläpp av växthusgaser idag leder obönhörligen till konsekvenser hundratals och tusentals år framöver. Det är hög tid att dom här oåterkalleliga effekterna hamnar i fokus, menar den schweiziske klimatforskaren Thomas Stocker, som också arbetat med studien.
Drastiska åtgärder krävs för 10 meter
Forskarna understryker att mycket avgörs under en nära framtid. Under klimattoppmötet i Paris i december enades världens länder om att försöka begränsa den globala uppvärmningen till ”väl under 2 grader”, med en ambition att sträva mot 1,5 grader. Men de konkreta löften om utsläppsminskningar som världens länder hittills presenterat räcker som bäst till att dämpa uppvärmningen till 3 grader.
3 respektive 2 graders uppvärmning leder enligt den nya studien i det långa loppe till 35 respektive 25 meters havsnivåhöjning. Lyckas världen hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader så begränsas höjningen av världshaven till 10 meter. Men för det krävs drastiska åtgårder. Utsläppen från fossila bränslen måste i praktiken inom kort upphör helt och hållet – eller också måste stora mängder koldioxid i framtiden på något sätt sugas bort från atmosfären.