Påstående:”Svenskarna har lägst förtroende för MPR-vaccinet av alla europeiska länder” (State of Vaccine Confidence in the EU 2018, a report for the European Commission, 23 oktober 2018)

Nyheten om att Sverige var sämst i klassen publicerades först av Sveriges Radio, då med rubriken ”Rekordlågt förtroende för mässlingsvaccin i Sverige” och spred sig sen till flera andra medier, även till oss här på SVT Nyheter.

Men det har också kommit kritik mot studien, bland annat från Folkhälsomyndigheten och läkare och den kritiken har även publicerats av Sveriges Radio.

Trots detta har siffrorna från studien fått fäste och så sent som i dag lyftes de upp i en ledartext i Expressen. 

Och visst är siffrorna uppseendeväckande.

Slutsatsen från studien var att endast 56,5 av svenskarna i studien höll med om att MPR-vaccinet var säkert och endast 57.1 procent höll med om att det är viktigt för barn att ta MPR-vaccinet.

MPR står för mässling, påssjuka och röda hund och ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet.

Länder med problem långt bättre än Sverige

Men hur går det här ihop med det faktum att Sverige är ett av få EU-länder där över 96 procent av barnen får vaccinet? Och hur kan flera länder som just nu har problem med vaccinvägrare och stora mässlingsutbrott, exempelvis Italien och Rumänien, ligga långt före Sverige i studien?

Författarna till rapporten gör också flera långtgående slutsatser utifrån de svenska siffrorna:

”Resultaten från undersökningen kan visa hur oro bland vissa grupper och i vissa regioner kan påverka befolkningen i stort …” och “Sverige kan illustrera hur förtroendet (för vaccin) snabbt kan sjunka i vilket land som helst. Även i länder med bra vaccinationstäckning och framgångsrika vaccinationsprogram.”

Hade missat översättningen

Men för den som läser hela rapporten och dessutom tittar noggrant på tabellerna där svaren särredovisas per land, blir problemen snart uppenbara.

Sammanlagt svarade 1031 svenskar på en rad frågor om vaccinet mot säsongsinfluensa och MPR-vaccinet (på engelska MMR) via en online-enkät i maj i år.

Först kan vi konstatera att det gjorts en översättningsmiss i enkäten då man har kvar den engelska förkortningen MMR, istället för den svenska MPR. Man kan också ifrågasätta att man använder förkortningar överhuvudtaget då MPR-vaccinet för många är mer känt som mässlingsvaccinet.

På påståendet, ”Jag tror att MMR-vaccinet är säkert”, kan vi se följande svar:

• Instämmer fullständigt: 292 individer, 28,3 procent
• Instämmer i huvudsak: 291 individer, 28,3 procent
• Instämmer i huvudsak inte: 55 individer, 5,3 procent
• Instämmer inte alls: 33 individer, 3,2 procent

Av de 671 individer som tyckte något var alltså 583, eller 86,89 procent, positiva.

Mer än en tredjedel föll bort

Men nu kommer vi till det stora problemet. I enkäten finns ett femte alternativ, ”Vet inte” – och till den gruppen har rapportförfattarna även valt att lägga de som inte svarat alls.

I denna grupp hittar vi hela 360 individer, alltså 35 procent eller mer än en tredjedel av alla svenska deltagarna i studien. Hur fördelningen mellan vet ej och inget svar ser ut i gruppen kan vi inte säga, då detta inte särredovisas i rapporten.   

Den absolut största gruppen svarade alltså vet inte, alternativt svarade inte alls på påståendet om man anser att ”MMR-vaccinet” är säkert. Ändå klumpas dessa ihop med gruppen som svarat att man inte anser att vaccinet är säkert och får det då att se ut som att bara drygt hälften av svenskarna anser att vaccinet är säkert.

Samma sak gäller påståendet om att ”det är viktigt för barn att ta MMR-vaccinet”, där en tredjedel inte svarade alls eller svarade ”vet inte”.

Det blir alltså omöjligt att dra några som helst slutsatser utifrån undersökningen.

Sverige stack ut rejält

Att gruppen som svarat vet inte eller inte svarat alls är så stor är även unikt för just Sverige i studien. Det land som ligger närmast är Belgien på 22,3 procent och om man tar fram medelvärdet för samtliga 27 länder landar det på 11 procent.

Även på Folkhälsomyndigheten har man gått igenom rapporten noggrant och där har man flera synpunkter.

– Man har gjort fel på många nivåer i den här studien. Bland annat själva översättningen av frågeformuläret och hur man formulerat frågorna. Men också hur man analyserat siffrorna utan att göra någon självkritisk granskning, säger Adam Roth, specialistläkare och chef på enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten.

Adam Roth menar vidare att man absolut inte kan dra de slutsatser som författarna till studien gör utifrån den data man samlat in.

– Det här behöver man göra om och ställa frågan på rätt sätt.

Han är också kritisk till att man gör jämförelser mellan länder baserade på resultaten i studien.

– Jag tror det är otillförlitligt. Med tanke på hur många frågetecken vi har kring de svenska resultaten bör man också fråga sig hur väl andra länders resultat stämmer.  

Kommer att göra om delar av studien

Folkhälsomyndigheten har varit i kontakt med författarna till rapporten och påtalat problemen.

SVT:s Faktakollen har också varit i kontakt med rapportens huvudförfattare, professor Heidi Larson på London School of Hygiene and tropical Medicine, som nu säger att delar av den svenska studien kommer att göras om.

”Som vi förstår det så förstår befolkningen kanske inte MMR eller MPR så vi ställer den frågan på nytt med orden utskrivna. Vi borde ha resultaten inom ett par dagar”, skriver hon i ett mejl.

Har du någon fakta som kan bidra till texten eller andra påståenden från politiska makthavare som du tycker att SVT:s Faktakollen borde granska, mejla oss på faktakollen@svt.se.

Källor:

• State of Vaccine Confidence in the EU 2018, a report for the European Commission, 23 oktober 2018.
• Intervju, Adam Roth, specialistläkare och enhetschef på enheten för vaccinationsprogram på Folkhälsomyndigheten.
• Mejlsvar, Dr. Heidi Larson, London School of Hygiene and tropical Medicine.