Se videon ovan om hur coronavirusen muterar.

Covidpatienter med ett nedtryckt immunförvar efter cancerbehandling eller autoimmun sjukdom och som behandlats med konvalescentplasma från tillfrisknade eller monoklonala antikroppar verkar ha ökat mutationshastigheten hos coronaviruset. Det visar fem vetenskapligt publicerade fall. Patienterna var covidsjuka i snitt 115 dagar och det gav viruset gott om tid att hinna anpassa sig till behandlingen.

Coronaviruset har muterat snabbare senaste månaderna

Under större delen av förra året förändrades det ursprungliga sars-cov-2 viruset från Kina sakta. Det gav hopp om att de nya vaccinen som tagits fram i rekordfart skulle vara effektiva. Men så uppkom plötsligt nya coronavarianter i Storbritannien (B.1.1.7), Sydafrika (B.1.351) och Brasilien (P.1) med många nya mutationer som spreds snabbt över världen för att de var bättre på att infektera celler. Dessutom finns studier som tyder på att de godkända vaccinen inte verkar fungera lika bra mot de muterade varianterna.

– Just de här varianterna tror man kan ha uppstått hos personer som har nedsatt immunförsvar, att det där har skett mycket förändringar och sen har det spridit sig vidare därifrån, säger Mia Brytting som är enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Vaccineringen kan driva fram nya varianter

Forskarna i Science varnar för att massvaccineringen mot covid-19 som nu pågår kan driva fram nya coronavarianter om den tar lång tid eller blir ofullständig.

– Det som kan hända är att vi bygger ju upp mer och mer immunitet. Och då blir det också så kanske att man selekterar fram en variant som har bättre spridningsförmåga bland de som har en viss immunitet. Det betyder alltså att det blir mutationer som förändras som kanske gör att man fortfarande kan bli infekterad trots att man är vaccinerad eller tidigare har haft infektionen, säger Mia Brytting på Folkhälsomyndigheten.

I Vetenskapens värld 26/4 20.00 i SVT och SVTplay reder vi ut de nya coronavarianterna och vaccinen som ska skydda mot dem.