Den tinande permafrosten skapar en så kallad positiv återkopplingsloop i Arktis. Ju mer permafrosten tinar, desto mer koldioxid och metan släpps ut i atmosfären. Det höjer temperaturen på jorden och permafrosten kan tina ännu snabbare.
– Uppvärmningen ger mer uppvärmning, säger Hanna Lee, biolog vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU).
Överallt norr om den arktiska polcirkeln bildas därför nya sjöar. När permafrost och is under markytan tinar bildas sänkor som fylls med vatten. Sedan börjar sjöarna att frigöra fossil metangas som tar sig upp genom jorden, och uppenbarar sig som bubblor på ytan.
Kan behöva minska våra utsläpp ännu mer
Utsläpp från tinande permafrost ingår numera i kolbudgetarna. Men vissa klimatforskare menar att man inte tar tillräcklig hänsyn till den positiva återkopplingen och att modeller saknar viktiga data. Om ett varmare Arktis frigör mer kol än beräknat blir det svårt att nå målen. Då krävs ytterligare minskade utsläpp än de som bestämdes i Parisavtalet 2015.
– Det är en otäck joker i leken. Det finns väldiga mängder metan och naturgas i och under permafrosten, säger ekologen Katey Walter Anthony.
Vissa sjöar i Alaska läcker så mycket metangas att den till och med går att tända eld på. Ser mer i klippet nedan!
Se säsongspremiären av Vetenskapens värld på SVT Play,.
Det är permafrost
• Definitionen är att marktemperaturen inte när över 0 grader minst två år i rad.
• Permafrost kan nå över 1,5 kilometer ned under jordytan.
• Permafrosten täcker ett område nästan lika stort som USA och Kanada tillsammans.
Källa: Vetenskapens värld
