Gesa Weyhenmeyer, professor i ekologi och genetik vid Uppsala universitet, är en av forskarna bakom studien. Hon menar att effekten på de svenska sjöarna blir särskilt märkbar om temperaturökningen passerar 3-gradersstrecket. Då bli tusentals svenska sjöar isfria året om.
– Det skulle innebära en drastisk ökning av antalet isfria sjöar i framför allt södra Sverige. Ända upp till Stockholm-Uppsalatrakten skulle effekten bli påtaglig, säger hon.
Redan nu är vi vana vid att Sveriges stora sjöar Vättern och Vänern inte fryser varje år, men isfria sjöar kan alltså komma att bli vanligare.
Ett rubbat ekosystem
Fler isfria sjöar i Sverige skulle inte bara minska möjligheterna till pimpling och skridskoåkning. Enligt Gesa Weyhenmeyer skulle det också få stora konsekvenser för ekosystemet.
– Bland annat skulle det leda till ökad algblomning eftersom växtsäsongen i sjöarna blir längre. Beståndet av kallvattenfiskar skulle också minska drastiskt, säger hon.
Dessutom kan dricksvattenkvaliteten bli sämre eftersom inflödet av skadliga ämnen till sjöarna skulle öka om de aldrig täcks av is.
Anna Eklund är hydrolog på SMHI och har forskat om isförhållanden på svenska sjöar. Hon är inte överraskad över resultaten i studien.
– Det här ligger helt i linje med de beräkningar som gjorts förut. Det spännande här är hur många sjöar man faktiskt tittat på. Vi har gjort liknande beräkningar tidigare men då har det handlat om enstaka sjöar, säger hon.
Parisavtalet svårnått mål
Parisavtalet från 2015 har som mål att hålla nere den globala uppvärmningen till under två grader. Ett mål som av många klimatforskare bedöms som orealistiskt att uppnå i nuvarande situation. Därför har forskarna också tittat på scenarion där temperaturen stiger till högre gradtal.
– Ska man nå Parisavtalet behövs det mycket åtgärder. Som utvecklingen är nu är scenariot med en ökning av temperaturen på tre grader fullt realistisk. Redan vid år 2100 skulle vi kunna vara uppe i de temperaturerna, säger Anna Eklund.
Studien publicerades i Nature Climate Change.
Om forskningen
Forskarlaget bakom studien jämförde islossningsdata från 520 sjöar, från år 1970 och framåt. Därefter skapade de modeller för hur islossningen skulle påverkas av temperaturökningar på upp till 9 grader.
Resultaten visar att cirka 35 000 sjöar på norra halvklotet blir permanent isfria, om medeltemperaturen på jorden stiger med två grader. Blir höjningen 8 grader är siffran över 230 000 sjöar.