Spontan självorganisering är ett fenomen som uppstår i naturen hela tiden. Oordning blir ordning helt av sig själv. Ett exempel på det är när levande celler uppstod ur en blöt sörja för flera miljarder år sedan.

Varför är det fenomenet värt ett Nobelpris?

– Sharon Glotzer låter spontan självorganisering ske med hjälp av datormodelleringar.  Nu har hon kommit på sätt att styra den här processen för att utveckla nya smarta material. Hon kallar det för digital alkemi, säger Ulrika Engström, reporter vid SVT:s vetenskapsredaktion.

Du har också ett förslag på ett astronomiskt Nobelpris?

– Ja, det handlar om hur galaxer breder ut sig i universum. Galaxer är ju enorma stjärnsamlingar. De grupperar sig i galaxhopar och sedan bildar de supergalaxhopar. I dag vet vi att galaxer förgrenar sig som spindelväv över hela universum.

– Sandra Faber la grunden för vår förståelse av hur galaxerna har utvecklats från big bang till i dag. Och hon insåg tidigt att materien måste ha haft en följeslagare i form av mörk materia som i tidernas begynnelse hjälpte till att klumpa ihop materien. 

Och så  tycker du att fysikens paparazzi-fotografer ska belönas?

– För några år sedan tog den ungersk-österrikiska fysikern Ferenc Krausz världens snabbaste bild, med exponeringstid på en miljarddels av en miljarddels sekund – en attosekund. På så sätt kan man se elektronernas rörelser runt en atomkärna.

– Den kunskapen kan leda till att vi kan bygga mer effektiva solceller och ännu bättre förstå hur fotosyntesen fungerar, säger Ulrika Engström, och tillägger att även den svensk-franska fysikern Anne L’Huillier och kanadensaren Paul Corkum borde belönas för sitt arbete inom det här fältet.

Se tillkännagivandet av Nobelpriset i fysik med start 11:40 i SVT 1 eller på SVTplay.