Oljeläns, Fredrik Sjögren, alger

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör KTH-forskaren Fredrik Gröndahl berättar om nya metoden för att rensa bort alger från de svenska kusterna. Foto: Fredrik Gröndahl, SVT Arkiv

Ny metod ska få bort algerna

Uppdaterad
Publicerad

Forskare vid KTH har tagit fram en ny metod för att bekämpa algblomning längs med de svenska kusterna. Samtidigt kan algerna komma till användning på olika sätt.

– Man skulle kunna göra biobränslen och biogas, en lågt hängande frukt, säger Fredrik Gröndahl, forskare och docent i industriell ekologi på KTH.

Projektet är ett samarbete mellan Kungliga Tekniska högskolan (KTH), projektet Blått centrum och länsstyrelsen på Gotland. Målet är att ta fram en metod för att plocka upp alger som ansamlas vid havsytan med hjälp av modifierade oljelänsor, som används vid oljeutsläpp.

– Det har gjorts försök att stoppa algerna att från att komma in till kusten, men att samla upp dem så här är någonting som är lite nytt, säger Fredrik Gröndahl, forskare och docent i industriell ekologi på KTH.

Framsteg

Algerna, som egentligen är så kallade cyanobakterier, har länge varit ett stort problem i Östersjön och drabbar årligen många badplatser längs med de svenska kusterna.

– Algerna nystar ihop sig och då får de flytkraft. Sedan samlas de i den översta metern i havet och det är där vi kan få tag i dem med länsorna.

Tester på Gotland

Metoden har testats utanför Klintehamn och Tofta på Gotland och allt har fungerat väl. Nu ligger man i beredskap när det kommer en ordentlig algansamling. I framtiden hoppas Fredrik Gröndahl att det ska finnas en beredskap att plocka upp algerna, på samma sätt som när ett oljeutsläpp sker.

– När det är fina sommardagar finns det kanske en besättning som är redo att åka ut och ta upp algerna, så badgästerna kan känna sig trygga på stranden.

Biobränslen och plast

Forskarna hoppas också att de insamlade algerna kan komma till användning på olika sätt, berättar Fredrik Gröndahl.

– Till exempel skulle man kunna göra biobränslen och biogas, en lågt hängande frukt. Restprodukten från biogasproduktionen är väldigt näringsrik, innehåller kväve och fosfor, och kan användas som gödsel på åkrar.

– Man skulle också kunna göra plast av dem. Vi har tittat på ett tidigare försök på KTH och kollat på de egenskaperna och sett att det är ganska lämpliga för att göra plast av.

Fredrik Gröndahl tror att alger som bas i tillverkning av klimatsmarta produkter kan vara en del i klimatomställningen.

– Förut har det här varit för dyrt att ens tänka på, men nu kanske det kan bli lönsamt framöver.

Se KTH-forskaren Fredrik Gröndahl berätta om den nya metoden för att rensa haven från alger.

Algblomning

Algblomning innebär inte att några växter blommar utan är en ansamling av cyanobakterier, som är encelliga organismer.

Cyanobakterier är vanliga i bräckt vatten och i sötvatten, och lever på grundämnet fosfor, som finns på bland annat Östersjöns botten. Den syrefattiga Östersjöbotten släpper ifrån sig mycket fosfor, som gynnar cyanobakteriernas tillväxt.

Cyanobakterier kan vara giftiga för både människa och djur.

Cyanobakterier kallas ibland också för blågröna alger.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Framsteg

Mer i ämnet