– Det är jätteroligt att de fått det här priset. De är båda forskare som gjort relevanta och banbrytande arbeten inom området.

Det säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI, som är glad att årets fysikpris belyser en av vår tids viktigaste frågor.

–  Syukuro Manabe och Klaus Hasselman har lagt en fundamental grund för klimatforskningen, vars arbeten används i grundkurser för att förstå hur klimatet fungerar.

Klimatmodellens utmaningar

Sedan pristagarna bidrog med att ta fram och utveckla fysikaliska modeller för vårt klimat har dessa utvecklats och är idag det främsta verktyget för att beräkna framtidens klimat.

Men svårigheter som fanns på 60-talet finns fortfarande kvar idag, som Manabe själv beskriver det: Det går inte att tävla med komplexiteten i naturen – varje regndroppe är så mycket fysik inblandad att det blir omöjligt att beräkna allt.

– Idag har vi mer komplexa modeller, men det här är fortfarande väldigt svårt att beskriva och våra beräkningsmodeller är fortfarande ganska grova. Att till exempel räkna på moln i atmosfären är svårt då det är småskaligt. Det kräver kraftfulla datorer och är därför dyrt, säger Erik Kjellström.

Att en del av fysikpriset tilldelas klimatforskare ger en skjuts framåt för hela området, menar Erik Källström.

– Det är bra att klimatmodellering uppmärksammas. Vidare utveckling och användning av modellerna kan både ge information som hjälper oss att minska effekterna av klimatförändringen, men också för att förbättra väderprognoser och utforma effektiva varningstjänster.