Kalkbrytningen riskerar att förstöra grundvatten genom att saltvatten läcker in. Det är farhågorna som finns med cementtillverkningen på Gotland. Men en godtagbar vetenskaplig analys av hur grundvattnet påverkas saknas i cementföretagets ansökan, enligt Mark- och miljööverdomstolen.

Vetenskapliga modellen kritiseras

När mark- och Miljödomstolens beslut från 2020 överklagades var det speciellt robustheten i Cementas grundvattenmodell som ifrågasattes. Mätningar i området gav inte de resultat som modellen förutspådde.

Cementa kompletterade då modellen och genomförde mätningar i borrhål under en tidsperiod för att kalibrera modellen, alltså anpassa modellen för de faktiska förhållandena.

– Modeller har alltid en stor osäkerhet om de inte är baserade på mätningar i fält, säger Philipp Wanner som är hydrogeolog vid Göteborgs universitet.

I sitt yttrande skriver Naturvårdsverket att Cementas fältmätningar inte är tillräckliga. Borrhålen är för få och mättiden för kort att kunna ge en tillräcklig bra bild i den heterogena miljö som råder.

Bristande vetenskaplig grund

”Bolaget synes inte nyttja kunskapsunderlaget för att på ett vetenskapligt sätt kunna beskriva den kumulativa påverka från nuvarande och ansökt verksamhet” hävdar Naturvårdsverket.

Mark- och miljööverdomstolen skriver att fler mätningar sannolikt skulle leda till ytterligare förändringar av modellen och därför kan man ifrågasätta modellens förmåga att förutsäga hur Cementas framtida kalkbrytning kommer att påverka miljön.

Fungerar inte på lokal nivå

Domstolen skriver också i sitt beslut att problemet med den grundvattenmodell som Cementa har använt sig av är lämplig för regionala områden, alltså inte för lokala områden – som de kalktäkter som Cementa har undersökt. Det skulle kunna förklara varför modellen har behövts uppdateras.

Inte tagit hänsyn till hela materialet

Men Cementa skriver i sin överklagan att domstolen inte har tagit hänsyn till hela deras underlag och skriver att bolagets utredning avseende påverkan på lokala förhållanden endast i mycket liten utsträckning bygger på resultaten från grundvattenmodelleringen och fortsätter:

”För bedömning av lokala förhållanden har omfattande hydrologiska och biologiska fältdata använts. ”

Saltvatten tränger in

Mark- och miljööverdomstolen skriver i sin dom att grundvattenkvaliteten i Mellersta Gotland-Roma redan idag inte uppnår kraven för god grundvattenstatus. Det tränger in saltvatten. Det kan man visa genom att mäta kloridhalten. De är kraftigt förhöjda halter och det finns tendens till att den har ökat under provtagningsperioden.

Salt redan på 1950-talet

Cementa hävdar i sin överklagan av domen att det fanns förhöjda halter av klorid redan på 1950-talet innan man hade börjat bryta kalk i det specifika området – och att det alltså inte kan bero på kalkbrytningen.

Mark- och miljööverdomstolen skriver dock att det inte kan förklara den höjning av kloridhalter man kan se redan nu.