Under 2021 blossade LVU-kampanjen upp i Sverige med kritik som bland annat handlade om att socialtjänstens hantering av barn- och ungdomsärenden skulle vara rättsosäker.

474 socialsekreterare, i områden som klassas som utsatta, har svarat på en enkät av Akademikerförbundet SSR. Mer än tre fjärdedelar svarar att familjer de känner har undvikit kontakt med socialtjänsten på grund av LVU-kampanjen.

Viktoriya Levin, ordförande för fackförbundet Vision i Göteborg, saknar styrning och önskar tydligare riktlinjer för hur insatserna ska fungera.

– Vi kan inte ha bara frivilliga insatser och i andra änden LVU, tvångsvård och ingenting däremellan, säger Viktoriya Levin.

Även Birgitta Persdotter, lektor i socialt arbete vid Karlstad universitet, pekar ut socialtjänstens organisation som problematisk. Inför den nya socialtjänstlagen, som väntas träda i kraft i juli 2025, har diskussionerna handlat om att dela upp arbetet, mer likt sjukvården.

– Man ska kunna erbjuda mer av insatser utan en biståndsprövning och att själva utredningsarbetet sedan blir den andra linjens socialtjänst, säger Birgitta Persdotter.

– Vad gäller LVU-kampanjen så är det ingen rök utan eld, säger Nelly Teinenbaoum, förste socialsekreterare i Göteborg.

– Men jag skulle säga att bristerna i socialtjänsten, som såklart finns precis som i andra organisationer, motsvarar inte trycket i den kampanjen.

Motvikten till desinformationen som spreds kom för sent, menar Teinenbaoum. Hon får medhåll från socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M), som menar att förra regeringen hade ansvar.

Fredrik Lundh Sammeli (S), vice ordförande i socialutskottet, svarar i mejl att tidigare regering skapade bland annat Myndigheten för psykologiskt försvar för att motverka skadlig desinformation.

”Socialstyrelsen fick i uppdrag att motverka ryktesspridning och desinformation om socialtjänsten och UD bedrev ett arbete på flera nivåer för att motverka kampanjen.”