Målet för hälso- och sjukvården i Sverige är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen – det slås fast i den svenska hälso- och sjukvårdslagen. Men Uppdrag granskning kan visa att så inte är fallet för unga transpersoner i dag.

Beroende på var du bor i landet gör de sex klinikerna två helt olika bedömningar om hur riskfyllda hormonbehandlingarna är. 

Det började när Karolinska universitetssjukhuset, den i särklass största mottagningen med flest patienter, i våras beslutade att stoppa nya hormonbehandlingar av barn och unga inom transvården. I nya riktlinjer slog sjukhuset fast att behandlingarna är kontroversiella, att vetenskapligt stöd saknas och att det finns risk för potentiella biverkningar.

”Vi måste veta vad vi gör”

För de övriga fem klinikerna har beslutet fått olika konsekvenser. I Uppsala och Lund har det lett till att man nu är mer restriktiva med nya behandlingar.

– Det finns inte tillräckligt med studier som belyser både risker här och nu och risker på lång sikt. Och det finns av det skälet anledning till att göra bättre ifrån sig som vetenskapssamfund, vi måste veta vad vi gör, säger Klas Ekström, verksamhetschef vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala.

I Linköping, Alingsås och Umeå har Karolinskas beslut inte inneburit några större förändringar. 

– Vi har inte gjort några förändringar av den vård som bedrivs här utan vi bedriver den på väsentligen samma sätt som tidigare, säger Mathias Alvidius på psykiatrin vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. 

”Känner ingen oro”

Minst 13 barn inom transvården i Stockholm har fått vårdskador och allvarliga biverkningar efter hormonbehandlingar, har Uppdrag granskning avslöjat.

Överläkare på kliniken i Umeå säger att de inte har sett några biverkningar hos sina patienter.

– Jag känner ingen oro för patienterna eller för oss, säger Elena Lundberg, överläkare och barnendokrinolog vid Norrlands universitetssjukhus. 

Kan du förstå Karolinska? 

– Jag har svårt att förstå deras beslut.