2017 inträffade en dödsolycka vid en järnvägsövergång i småländska Vaggeryd.

När en man skulle åka över spåren med sin hjullastare fanns inte tillräckligt mycket utrymme, så han blev stående med bakdelen av fordonet på spåret. Då kom tåget.

– Det är en ren jäkla dödsfälla, säger Dragan Rakonjac som bor i närheten.

Tio år tidigare rustade Trafikverket upp sträckan, då skulle de enligt riktlinjerna ha höjt säkerheten vid övergången. Men det gjordes inte.

Bryter mot Trafikverkets regler

Uppdrag granskning har gått igenom alla dödsolyckor vid järnvägsövergångar sedan 2013. I minst tio av fallen har säkerhetsbrister bidragit till utgången. Det handlar bland annat om:

• Avstånd som är så korta att den som kör över spåret riskerar att fastna med bilen.

• Övergångar med så dålig sikt att den som ska passera bara har några sekunder på sig att se tåget.

• Varningsskyltar som helt saknats.

Allt detta bryter mot Trafikverkets egna regler.

Uppdrag granskning har dessutom fått tillgång till Trafikverkets egna register som visar vilka brister järnvägsövergångarna har. Där står det att kravet på fri sikt inte är uppfyllt vid över 1 100 obevakade övergångar – förbipasserande har där mindre än tio sekunder på sig att se tåget.

“Hon försökte öka farten”

I utredningarna av dödsolyckor finns en tolvårig pojke som dog efter att ha blivit påkörd vid en övergång med ett utdömt varningssystem.

Ett annat exempel är en äldre kvinna som skulle gå över en övergång som var felaktigt konstruerad, det var för långt avstånd mellan spåren. Hon kom över de första två, men hann aldrig över det tredje. Ett godståg körde ihjäl henne.

– Jag ser en person som inte upptäckte tåget i tid, men hon försökte öka farten. Det var minusgrader och mycket halt, säger lokföraren i Trafikverkets utredning.

Fanns inga skyltar vid övergången

Flera av de tio dödsfallen har inträffat vid obevakade övergångar. Det innebär att de saknar alla former av aktivt skydd. De har inte bommar, inte ljud- eller ljussignaler som varnar för att tåg kommer.

Det finns även övergångar där det skett flera olyckor utan att Trafikverket höjt säkerheten så att den följer deras egna riktlinjer.

Just det inträffade utanför Stenungsund, där en person omkom vid en järnvägsövergång 2002. Tio år senare, 2012, konstaterade Trafikverket att övergången – med tanke på att så många utnyttjar den – måste utrustas med bommar om tågen kör i över 80 kilometer per timme.

Men tågen tilläts köra fortare och inga bommar sattes upp. 2016 omkom ännu en man och 2018 blev ett äldre par påkört av tåget, men överlevde.

Trafikverket: Vi behöver bli tydligare

Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon är självkritisk till att myndigheten inte är tillräckligt tydlig med vad som ska genomföras efter att man konstaterat en brist och när det ska ske – samt att man säkerställer att en åtgärd tydligt finns inlagd i Trafikverkets planer.

– Vi kommer under lång tid få leva med obevakade övergångar. Vad vi behöver göra är att titta på där riskerna är störst. Vad är det där vi kan göra för att spara mest människoliv.

Lena Erixon får titta på utredningen om dödsfallet i småländska Vaggeryd – där Trafikverket borde ha åtgärdat bristerna tio år innan olyckan skedde.

– Det är för lång tid. Det tycker jag också. Vi behöver bli tydligare med att är det här inte i enlighet med de riktlinjer vi har, finns det stora risker så ska det åtgärdas.

Regeringen har nyligen beslutat att tillföra 100 miljarder kronor i infrastruktursatsningar, varav tio miljarder handlar om att öka trafiksäkerheten. Ett specifikt uppdrag handlar om att öka säkerheten vid järnvägskorsningar.

Uppdrag gransknings reportage Järnvägens dödsfällor sändes i SVT1 onsdag 6 februari 20.00 – det finns att se på SVT Play.