Det blev ramaskri i den moderata hejarklacken när finansminister Elisabeth Svantesson (M) för ett år sedan meddelade att brytpunkten för statlig skatt inte skulle räknas upp med inflationen. Men den här hösten gör de sannolikt tummen upp. Av 60 miljarder i reformutrymme går drygt 23 miljarder netto till olika skattesänkningar. Nämnas kan slopad flygskatt, sänkt skatt på drivmedel och en skattefri grundnivå på ISK. Men störst andel går till inkomstskattesänkningar – totalt drygt 18 miljarder.
Och det är de som tjänar mest som får störst påfyllning i plånboken. För någon med en månadslön på 125 000 blir skattesänkningen närmare 3000 kronor medan den som tjänar 25 000 får drygt 150 kronor.
Det är en vågad fördelningsprofil som ger oppositionen öppet mål när de som vanligt vill angripa Tidöpartierna för en ekonomisk politik som främst gynnar höginkomsttagare.
Enligt Elisabeth Svantesson gör sänkt skatt för höginkomsttagare att fler väljer att jobba lite mer och att det i sin tur ökar till tillväxten. Men det kan bli svårt att övertyga väljarna om fördelarna när det är så uppenbart att det är de som tjänar mest som också får mest i kronor och ören.
”Målar i ljusa färger”
Samtidigt vill regeringen och i synnerhet Moderaterna gärna ha en vänster-höger konflikt om den ekonomiska politiken. Det kan gynna både Moderaterna och Socialdemokraterna men missgynna Sverigedemokraterna som har en svagare position när det gäller den ekonomiska politiken.
Finansminister Elisabeth Svantesson målar framtiden i ljusa färger. Men frågan är hur många väljare som känner igen sig. Visst inflationen har fallit tillbaka men priserna är fortsatt höga, tillväxten är i EU:s bottenliga och arbetslösheten är den högsta på tio år bortsett från pandemiåren.
Men det är två år kvar till valet och om prognoserna slår in så kommer lågkonjunkturen att vara över 2026. Och med lägre boräntor som sannolikt kommer märkas mer i människors plånböcker än jobbskatteavdragen, är det inte omöjligt att väljarna då svarar ja på den för regeringen så viktiga frågan: Har du det bättre nu än för fyra år sedan?