Försäljningen av receptfria sömnhjälpmedel ökar

Uppdaterad
Publicerad

Naturläkemedel, tyngdtäcken, appar – vi konsumerar allt fler produkter som lovar hjälpa oss att varva ner och sova bättre. Men för mycket fokus på vår sömn kan skapa onödig oro, varnar experter.

Mer än var tredje svensk uppger att de har sömnbesvär och marknaden för receptfria sömnhjälpmedel blomstrar. Enligt de två största apoteksbolagen i Sverige, Apoteket AB och Apotek Hjärtat, ökade försäljning av receptfria sömnhjälpmedel med 10 procent i fjol jämfört med 2018. Globalt väntades sömnindustrin förra året nå ett värde av 76 miljarder dollar.

Men enligt Torbjörn Åkerstedt, professor emeritus vid Stressforskningsinstitutet, är nästan inga receptfria sömnhjälpmedel vetenskapligt utvärderade och om vi känner att de hjälper handlar det ofta om placeboeffekt.

– Varken appar eller tyngdtäcken är utvärderade. Inga av naturläkemedlen är utvärderade på ett sätt som man kan grunda rekommendationer på, men tror man på det har det oftast en viss effekt och man ska inte bortse från den effekten.

“Nästan alltid relaterat till stress och arbetstider”

Folkhälsomyndighetens statistik visar att 39 procent av svenskarna anser sig ha svårt med sömnen. Men mängden patienter med svåra sömnstörningar som leder till diagnosen insomni har inte ökat de senaste årtiondena, utan ligger på omkring 10 procent av befolkningen, säger Torbjörn Åkerstedt.

– Men det är mer och mer klagomål utanför den här gruppen och det är nästan alltid relaterat till stress och arbetstider.

Vår jakt på den perfekta sömnen kan dock vara meningslös. Den varierar nämligen från person till person och allt mellan fem och nio timmar på ett dygn är normalt. Dessutom kan vi vakna mycket oftare under natten än vi tror, och fortfarande få en god sömn. För att du ska ta skada av nattliga uppvaknanden behöver du vakna så ofta som varannan minut. Men om man upplever att man är trött, irriterad eller inte fungerar under dagen, då börjar det bli dags att söka hjälp, säger Torbjörn Åkerstedt.

Söker efter den optimala sömnen

Agneta Markström, läkare vid sömnutredningsmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala, träffar patienter som just är oroliga över att de vaknar ofta eller för att de har insomni, det vill säga saknar djupsömn. Men utredningar visar att de flesta har djupsömn, även om de sover kort.

Hon säger att vi blir mer och mer medvetna om hur sömn påverkar oss. Det i sin tur leder till oro över att vi inte har det vi uppfattar som den optimala sömnen, trots att de flesta av oss egentligen inte har problem.

– Alla människor sover dåligt någon natt. Men vi måste också inse att vi inte kan rationalisera bort sömn. Vi måste sova och för att vi ska sova bra måste vi göra allt detta som vi redan vet. Äta bättre, röra oss mer och vara ute mer.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.