Varje år tar runt 1 500 personer sitt liv i Sverige. Runt 70 procent av dessa är män. Därför lanserar i dag de tre organisationerna Suicide Zero, Mind och SPES kampanjen “Stör döden” som riktar sig specifikt till män.

Svårare att prata om känslor

Det finns en hel del faktorer att lyfta när man talar om varför män är så överrepresenterade i den här statistiken, menar Suicide Zero:s generalsekreterare Alfred Skogberg som intervjuades i SVT:s Morgonstudion.

– Män använder i större utsträckning aggressiva självmordsmetoder för att ta sina liv. Män har väldigt svårt att både identifiera, och sätta ord på, känslor. Det är ingenting som vi normalt sett tränar oss i. Men det är något vi måste börja prata mycket mer om och även finna sammanhang där det är naturligt att kommunicera hur man faktiskt mår, säger han.

Män söker inte hjälp

Män har dessutom mycket svårare att söka hjälp, menar Björn Eklund från anhörigorganisationen SPES.

– Siffror från självmordslinjen Mind visar att 70 procent av de som ringer till dem är kvinnor, samtidigt som självmordsstatistiken visar att 70 procent av de som faktiskt tar sina liv är män. Någonstans är det här kärnan i det hela – hur når vi de här männen?

Skilsmässa och pension kan vara orsaker

Syftet med kampanjen är att öka medvetenheten om självmord som ett folkhälsoproblem, samt att upplysa vanliga människor om vad de kan göra för att förhindra självmord.

– Det finns ju varningstecken som många av oss inte förstår. Många vet kanske att exempelvis våldtäkt eller mobbning kan leda till psykisk ohälsa eller självmordstankar. Men alla kanske inte tänker på att en person som går igenom en skilsmässa, pensionerar sig eller får en sjukdomsdiagnos också kan vara varningstecken för oss att ta personen åt sidan och fråga hur den mår. Ta en promenad med personen och ställ öppna frågor om hur livet är, säger Alfred Skogberg.

Våga lägg dig i

Försök tänka att du ska vara artigt påträngande om du misstänker att en person inte mår psykiskt bra, är en av riktlinjerna som ges.

– ”Har du tankar på att ta ditt liv?”, är en fråga man inte ska vara rädd att ställa. Många efterlevande har berättat för mig att de ångrar att de inte ställde den frågan. Frågan i sig kommer inte att utlösa självmordstankar, utan tvärtom kan det vara första gången någon faktiskt ser att en person mår dåligt och har modet att våga prata om det, menar Alfred Skogberg.

Utgå från dig själv och din egen känsla att något inte står rätt till, när du pratar med personen. Fråga personen hur den mår och om det du anar stämmer.

Uppmärksamma riskbeteenden

Han lyfter även upp vikten av att dela med sig av sina egna erfarenheter och våga berätta om saker man själv gått igenom. Det kan bli en grund för att kommunicera med andra som har det tufft.

Några riskbeteenden att vara uppmärksam på är om en person inte längre är sig lik, drar sig undan från vänner och familj, dricker mer alkohol, tar droger eller att den äter, eller sover, mer eller mindre än tidigare.