Matteläraren Mikael Jacobsson jobbar på en högstadieskola i Stockholm, och är en av dem som hört av sig till oss och vill berätta sin historia. Han vill inte vara anonym, säger han, utan vill stå för det som hänt honom.

Det hela började för ett år sedan, i april, med ett mejl från en förälder till en elev som då gick i sjuan.

– Hon skrev från sin jobbmejl, med titeln där det framgår att hon är högutbildad. I mejlet står det att min betygssättning går emot alla regler som Skolverket stipulerar, att hennes barn är jätteambitiöst och absolut inte kan vara värd ett C.

Tonfallet var nedlåtande, säger Mikael. Mamman skriver att hon själv jobbar med bedömning och vet precis vad som gäller. Hon lägger även in att hon arbetar med skolfrågor.

– Jag kände mig totalt tillplattad så jag svarade ganska vasst tillbaka, att jag inte uppskattar det nedlåtande tonfallet. Jag förklarade hur jag satt betyget, och vilket underlag jag arbetat efter.

”Hon skriver att jag straffar hennes son”

Snart kommer nästa mejl.

– Hon svarar ännu värre. Hon ifrågasätter mina metoder, och hur jag gått tillväga. Hon skriver också att jag straffar hennes son för att han är ambitiös, genom att sätta lågt betyg.

Hur kändes det att läsa det?

– Jag har jobbat som lärare länge, och satt min ära och stolthet i att tro på eleverna, att stötta dem att nå deras målsättningar. Jag brukar alltid få jättebra omdömen på utvärderingar från eleverna, de skriver att jag är peppande, och alltid stöttar. Så jag kände mig otroligt kränkt, och blev ledsen när jag läste det här.

Ville tenta av matematiken

Vi spolar fram till nästa termin. Eleven har nu börjat åttan, och Mikael har höjt betyget från C till B. Eleven själv har enligt Mikael begärt att få studera i höjd studietakt, alltså läsa nians matte i årskurs 8. Mikael berättar att han låter eleven göra sin egen planering och själv bestämma när han ska göra sina prov, för att göra klart nians matte så snabbt som möjligt.

– Om han var missnöjd med ett provresultat frågade han om han kunde få göra om, och jag gjorde nya prov. Men han fortsatte att prestera på C-B-nivå, han var aldrig uppe på A.

November. Eleven, tillsammans med två andra som också pluggat i höjd studietakt, vill tenta av matematiken. Mikael och en kollega sätter sig med eleverna för att göra ett gammalt nationellt prov. Efteråt lämnar de tre eleverna, som Mikael beskriver det, glada och nöjda. Men en timme senare ringer skolans rektor till Mikael.

– Då hade föräldrarna mejlat och skrivit att jag trakasserat deras son, att han 'inte kan genomföra prov med den här hemska matteläraren’, och att han måste tas bort från matteundervisningen. Min chef går dem till mötes, och tar bort matten från hans schema.

Rektorn ville höja betyget

Därefter är det tyst från föräldrarnas sida, säger Mikael, tills det en dag kommer in ett kuvert till skolan. I brevet står det att eleven genomfört en prövning på en skola i en annan kommun, och fått ett A.

En särskild prövning kan genomföras till exempel om en förälder anser att en lärare satt ett orättvist betyg, och om eleven får ett högre betyg så kan det skriva över det gamla.

– Jag ifrågasatte det här, och undrade om min chef beviljat det. Det hade han inte, men han sa att det såg legitimt ut. Han sa att ’Det står att han fått A på nationella provet, så jag tänker sätta A på honom’.

Mikael säger till rektorn att han ser det som att chefen ifrågasätter hans kompetens, att det är en kränkning.

– Jag sa till honom att om han tänkte sätta det betyget så tvingar han mig att sluta. Sen reste jag mig upp och gick därifrån.

”De är kollegor och vänner”

När han kommer hem sätter han sig vid datorn, han är misstänksam till prövningen då den ägt rum i en annan kommun.

–  Jag tyckte jag såg en namnteckning på provresultatet, så jag sökte på det. Då hittar jag en lärare i Matte och NO på den här skolan med det namnet. Sen ser jag, på Facebook, att hon och elevens mamma är kollegor och vänner. De har till och med arbetat tillsammans i ett projekt i Skolverkets regi.

När Mikael ger rektorn informationen han hittat får han till svar att det inte påverkar beslutet.

– Jag är helt paff. Jag trodde att han skulle hålla med om att prövningen omöjligt kan gälla under de här omständigheterna. Jag hade hunnit få upp hoppet om att jag skulle kunna följa mina åttor till årskurs nio ändå.

”Handlar om elevens rätt till utbildning”

Elevens föräldrar berättar i ett mejl till SVT Nyheter att deras son har upplevt att Mikael Jacobsson har trakasserat honom och inte gett honom tillräckligt utmanande arbetsuppgifter för den nivå sonen ligger på.

De skriver att sonen mått väldigt dåligt av det som hänt och att han till slut inte ville gå till skolan. Föräldrarna menar att anklagelserna om att den andra skolans prövning av sonen skulle gått till på ett felaktigt sätt är fruktansvärda, och att provet rättades i samband med rättning av andra nationella prov av fyra lärare – varav tre inte kände eleven sedan tidigare.

Dessutom, menar föräldrarna, har provet aldrig ifrågasatts av rektorn på den berörda skolan.

”Detta handlar inte om föräldrar som vill ”höja” sina barns betyg, det handlar om en elevs rätt att få en utbildning som motsvarar hans kunskapsnivå” skriver föräldrarna. 

Rektorn: Fattar beslut utifrån elevens bästa

Rektorn på skolan vill inte kommentera det enskilda fallet – men hänvisar till skollagen, och varje elevs rätt till prövning.

– Generellt kan jag säga att jag fattar mina beslut utifrån elevens bästa, och då tittar jag både på vad som står i skollagen och i grundskoleförordningen. Vid enskilda fall, om det är kniviga situationer så kollar jag även med Skolverket.